Karriär

Forskare: Elever får för lite problemlösning

Gymnasielever är ovana vid problemlösning inom matematik, enligt ny forskning. Det kan innebära att de blir sämre rustade för högre studier.

Publicerad

En ny avhandling visar att en stor del av matematikundervisningen på svenska gymnasieskolor ägnas åt rutinuppgifter på bekostnad av djupare förståelse för problemlösning.

− I relation till hur mycket tid som läggs på rutinarbete så är det förvånansvärt lite problemlösande som eleverna ställs inför, konstaterar forskaren och matematikläraren Jonas Jäder som nyligen lagt fram sin avhandling vid Umeå universitet.

Avhandlingen tar avstamp i en analys av de läroböcker som används i den svenska matematikundervisningen, men också internationellt.

− Läroböckerna är väldigt betydelsefulla och styr till stor del undervisningen i matematik, och i det här fallet blir det lite av ett problem, fortsätter Jonas Jäder.

Fokus på etablerade metoder

Det visar sig nämligen att andelen matematiska problem i läroböckerna är låg. Sammanlagt utgör de bara cirka tio procent av övningarna, där merparten dessutom klassificeras som svåra. Bland övningar som beskrivs som enklare är andelen endast fyra procent. Det medför att fokus i undervisningen ligger på etablerade metoder och mallar.

− Eleverna jobbar mestadels med de uppgifter som läroböckerna markerar som enkla. Det gör att normaleleven nästan inte stöter på några matematiska problem alls. Det här gör att de känner sig otrygga och ovana, vilket inte är så förvånande.

Tidigare forskning har visat att matematik upplevs som något som ska ske på rutin och att eleverna därför letar efter bekanta metoder, något som främjar utantillinlärning.

− De väljer många gånger att undvika problem. Men hur valet av uppgifter sker, om det är lärarnas eller elevernas initiativ, har jag inte undersökt.

”Blir problem för eleverna”

Ovanan vid matematiska problem gör att eleverna stöter på patrull vid oväntade övningar där de måste konstruera egna lösningar. Ett exempel där etablerade metoder inte räcker till kan vara när avvikelser kring flyghastigheter, tid och sträckor ska beräknas. Ett annat exempel från avhandlingen är svårigheter att beräkna diametern när flera cirklar pressas in i en rektangels yta.

− Här blir det inte längre en rutinuppgift, man måste tänka till och fler metoder kombineras. Det blir då ett problem för eleverna.

Bristen på förståelse för matematisk problemlösning kan bli ett hinder när eleverna går vidare till högre utbildning. Inte minst ställer ingenjörsutbildningar stora krav på praktisk och teoretisk problemlösning.

− Men de elever som söker sig till ingenjörsutbildningar kanske i högre grad klarar av detta ändå och blir duktiga problemlösare. Men tar man elevgruppen i stort så finns en stor brist på denna förmåga som är en del av ingenjörers kompetens.

Djupare förståelse för matematiska begrepp

Men erfarenhet av matematiska problem är inte bara viktig för att lösa en specifik uppgift. Den har också betydelse för en djupare förståelse av matematiska begrepp och hur de kan användas, menar Jonas Jäder. För att stötta elevernas lärande behövs därför en bättre balans mellan matteövningarna.

− Det är lätt att man svartmålar rutinuppgifter, men de behövs ju också. Allt kan ju inte bli ett nytt problem för oss hela tiden. Men det får inte bli på total bekostnad av de matematiska problemlösningarna i klassrummet, säger Jonas Jäder.

Ingen internationell skillnad

I avhandlingen har läroböcker från tolv olika länder med olika resultat i kunskapsmätningar, exempelvis Pisa-undersökningen, studerats. Slutsatsen är att svenska läromedel inte särskiljer sig.

Läroböckernas utformning kan därför inte förklara de varierade kunskapsresultaten, menar forskaren Jonas Jäder. Det framgår dock inte hur böckerna används i exempelvis Finland, USA och Singapore.

Jonas Jäder har även utvecklat ett analytiskt ramverk som skulle kunna användas för att fördjupa förståelsen för matematiska problem och utveckla nya metoder för inlärning.

Avhandlingen ”Med uppgift att lära: om matematikuppgifter som en resurs för lärande” finns att läsa här