Hållbar industri
"Viktigt att snabbt ta dig ut på marknaden"
Charlotte Brogren har nu varit generaldirektör för Vinnova i två månader. Foto: Jörgen Appelgren
Vad kan Wikipedia och Linux lära svensk industri? En hel del, enligt Vinnovas nya generaldirektör Charlotte Brogren.
Den 1 september tillträdde Charlotte Brogren som generaldirektör för Vinnova, den myndighet som ska främja forskning och innovation. Nu varnar hon för att många svenska industriföretag står inför en omvandling som de är illa rustade för.
- Med en ökad andel programvara i produkterna måste företagen förändra sig, inte bara när det gäller utveckling, utan också när det gäller affärsmodeller, produktion och service.
Det gäller också att ta till sig det nätverkstänkande som ligger bakom till exempel Wikipedia och Linux.
- Du behöver inte utveckla allt själv och sitta med alla patent i det egna företaget. Det viktiga numera är inte att ha kontroll över varje enskild komponent, utan hur snabbt du tar dig ut på marknaden.
Moderna personbilar kan i dag innehålla uppåt hundra mikroprocessorer och program som styr processorerna. Den här utvecklingen har gått snabbt - och går ännu snabbare för varje år som går.
- I väldigt många av våra vanliga produkter - till exempel en robot från ABB, en mobiltelefon från Sony Ericsson eller en bil från Volvo - ökar andelen programvara.
- När man vill göra de här produkterna billigare eller höja kvalit-eten sker 75-80 procent av det arbetet genom förbättringarna i datorprogrammen.
Hon varnar för att vi är på väg att tappa vår position när det gäller industrisystem som innehåller en hög andel programvara.
- Det finns en klar trend att lägga ut programmering till Indien eller andra länder där kostnaderna är mindre. Men programvaran är en otroligt viktig del av vår utveckling. Vi måste se till att vi behåller den kompetensen i Sverige, säger hon.
Men det räcker inte med att utbilda fler duktiga programmerare och systemutvecklare i Sverige.
Ingenjörerna måste också ha nära till tillverkningen för att förstå hur olika delar av systemet - till exempel elektronik och mekanik - hänger ihop.
- Utvecklarna måste vara ute i verkstäderna och skita ner händerna. Man kan inte bara sitta vid ett skrivbord. Alla problem går inte att lösa i datorer.
I den här kapplöpningen blir automatisering allt viktigare, tilllägger Charlotte Brogren:
- Att automatisera är en nyckelåtgärd för att behålla tillverkning i Sverige. I många mindre företag har vi mycket kvar att göra. Det beror inte på att de inte vill automatisera sin produktion, utan på att automationslösningarna ofta har varit gjorda för stora serieproduktioner.
- Vi måste hitta billigare lösningar som är flexibla. En robot ska till exempel kunna användas till kortare serier, eller växla mellan plockjobb ena dagen och svetsning den andra.
Hon talar om plug'n'produce; industrins maskiner ska vara lika enkla att sätta i gång och använda som en stereo eller video i hemmet.
- Det ska inte behövas någon programmering och gränssnittet ska vara så enkelt att alla kan hantera det.
Så får vi en industri som kan konkurrera även i morgon
Namn: Charlotte Brogren.
Född: 1963.
Karriär: utvecklingsingenjör på Aga Gas och ÅF, konsult och projektledare innan hon 1995 började på ABBs centrala forskningsavdelning, global utvecklingschef på ABB Robotics, generaldirektör för statliga myndigheten Vinnova.
Utbildning: kemiingenjör, har doktorerat i rökgasrening.
Gillar: fjällvandring, skidor både utför och nerför. Ett sommarhus i Småland.
Senast lästa bok: Camilla Läckbergs senaste deckare ”Fyrvaktaren”.
1. Verkstadsindustrin ska anpassa sin organisation och sitt arbetssätt efter att programvara utgör en allt större del av produkterna.
2. Utvecklingen måste ske i samarbete med andra företag, underleverantörer och kunder för att produkten snabbt ska nå marknaden.
3. Automatisera mera!