Priset för bästa system för soluppvärmning gick till storkoncernen Uponor och ett system tillverkat i återvunnen plast. Juryn vågade inte ge priset till det system som bäst uppfyllde tävlingens kriterier. Företagen bakom bedömdes inte kunna klara leveranserna.
Det blev en utdragen historia när Formas, gamla Byggforskningsrådet, skulle välja bästa system för soluppvärmning av tappvattenvärme för småhus. Till slut, flera månader efter utsatt tid, kunde juryn äntligen bestämma sig för att dela ut priset till finländska koncernen Uponor och dess anläggning i västgötska Fritsla.
Priset gick till ett system i återvunnen plast. Juryns motivering är att systemet väger lite, är lätt att installera och väl uppfyller de uppställda kriterierna.
Formas utlyste för ett år sedan tävlingen i samarbete med Energimyndigheten, Statens Provningsanstalt, SP, K-konsult, Chalmers, Lokala Investeringsprogrammet i Stockholm samt Miljöaktion Värmland.
Man ställde upp ett antal tuffa konsumentkrav.
Systemet skulle kosta 16 000 kronor inklusive moms och det skulle klara hushållets tappvattenvärme under halva året. Det skulle vara nyckelfärdiga system som ställde minimala krav på händighet från hushållen. Dessutom skulle vinnande företag ha kapacitet att klara av att leverera minst 1 000 enheter av systemet.
Man hade nämligen samlat in 1 700 intresseanmälningar. Och själva priset var just att få rätten att leverera systemen till de intresserade hushållen.
SP gjorde effektmätningar av nio av de tävlande systemen under sommaren. Det visade sig att bara två klarade av att värma vatten över halva året.
När man sedan skulle utse vinnare greps dock juryn av ruelse. Man tvivlade på att företagen skulle klara av själva leveransen.
Då sänkte man kravet på uppvärmningskapacitet och lät priset gå till ett företag med betryggande ekonomi, det utan tvekan största företaget bland de tävlande, Uponor, med 5 000 anställda och en omsättning på åtta miljarder kronor.
Det vinnande förslaget klarar att värma vatten 40 procent av året. Allt enligt SPs kriterier som bygger på klimatet under 1987 i Stockholm.
Det var en mycket nöjd uppfinnare, Björn Cedenblad, som mottog utmärkelsen.
- Jag började fundera för flera år sedan hur man skulle utforma ett solvärmesystem som var både enkelt och billigt samt lämpade sig för tillverkning i stora serier, berättade han. Det förser hushållet med varmvatten under 30 veckor om året och är tillverkat i plast.
Björn är medveten om att några av de andra medtävlande systemen värmer mer. Men de låter sig knappast tillverkas lika billigt.
Uponors fabrik i Fritsla tillverkar rör i plast och därför har man gedigen materialkunskap i företaget.
Nu närmast kommer tävlingsledningenatt noggrant utprova systemet i fem provhus under våren. Och först när den utvärderingen är klar kan kunderna lägga sina beställningar.
Utöver själva inköpspriset behöver hushållen betala ytterligare 6 000 kronor för installation. Såvida man inte klarar det själv. Men den kostnaden täcks annars av det statsbidrag som man kan söka. Enligt juryn sparar hushållen cirka 1 500 kronor i lägre elkostnad om året och därför ligger själva avskrivningen på tio år. Händiga hushåll har följaktligen kortare avskrivning att se fram emot.
- Det är endast ekonomiskt intressant att skaffa solvärme när det är dags att skaffa ny varmvattenberedare, konstaterar tävlingsledare Hans Isaksson på K-konsult i Stockholm. Men när en halv miljon villahushåll har ersatt sina gamla med solvärmda vattenberedare gör Sverige årliga energibesparingar på 1 TWh.
Långt om länge var det en annan medtävlare som var given vinnare, ett nätverk bestående av fyra företag i Hudiksvall, Gagnef, Nösund och Trelleborg som tävlade under det gemensamma namnet Svesol.
- Det är klart att det känns bittert att vi inte vann, säger Claus Lorentz, men så här i backspegeln kan vi konstatera att det hade blivit dålig lönsamhet att underkasta oss tävlingskraven. Dessutom har vi gott om order och mycket att göra ändå.
Claus Lorentz är också lite eftertänksam när det gäller priset. Det handlar inte om 1 000 garanterade beställningar, endast om intresseanmälningar.
- Det är lite tveksamma grunder för att lägga ut beställningar till underleverantörer på, menar han.
- Jag hoppas innerligt, och hela branschen med mig, att juryns bedömningar har varit riktiga, att det vinnande plastsystemet kommer att hålla för de uppsatta kraven och inte visa sig utslitet när avskrivningsperioden är över, säger Claus Lorentz. Det är ändå ett oprövat koncept, till skillnad från oss andra som alla ställt upp med beprövad teknik. För om det inte håller vad det lovar, kommer det att drabba hela branschen.
- Det här är en teknisk tävling som inte bara ser till värmeeffekten utan till hela systemet, säger Hans Isaksson, och vår ambition var att få fart på hela branschen. Idag domineras den av små företag som jobbar mer eller mindre hantverksmässig. Vi ville kunna erbjuda kunderna en industriprodukt som går att massproducera och därmed bli tillgänglig till ett attraktivt pris för hushållen. Och dessa krav tycker vi att Uponor uppfyller.
LOKOMOTIVEN KOM FÖRST
- Tekniska tävlingar och teknikupphandlingarär ett sätt att låta framtidsinriktade beställare att ställa utmanande krav på industrin, säger forskaren och konsulten Hans Westling, medlem i juryn för solsystemen.
- På så sätt pekar man med sina funktionskrav på kommande marknader, menar han.
Kampen om beställningen på fem lokomotiv för 500 pund till linjen Liverpool-Manchester år 1829, den som Robert Stephenson vann, är ett klassiskt exempel. Ett senare var när de nordiska telebolagen för 20 år sedan gick samman om krav på NMT-kommunikation, vilket beredde vägen för Nokia, Eriksson och Motorola. The rest is history.
När fastighetsaktörerna SABO, HSB och Skandia gick ihop om krav på energisnåla och freonfria kylskåp inleddes en process som helt nyligen bidragit till att Electrolux utsetts till EU-favorit. Tvättmaskiner har numera program som anpassas efter tvättvikten tack vare en annan teknikupphandling.
SOLVÄRME I SMÅHUS KAN GE 1TWh
Under senare år har det på den svenska marknaden sålts ungefär 10 000 m2 solfångare per år. Hittills har det installerats närmare 15 000 system på tillsammans 200 000 m2. Sammantaget ger de varje år 60 GWh. De flesta solfångare finns på småhustak.
Värmebehovet för varmvatten uppgår normalt till 3 000-5 000 kWh/år i ett småhus. Om en halv miljon direktelvärmda småhus installerar solvärme ger det nära 1 TWh om året.
