Så funkar tekniken bakom pollenmätning

2013-04-09 11:28  

Bra pollenprognoser kan underlätta livet för pollenallergiker. Men i Sverige präglas mätningar och prognoser av ett splittrat ansvar och osäker finansiering. För att säkra årets prognoser skjuter regeringen till 1,3 miljoner.

En kall vår har gjort att säsongen har flyttats fram för Sveriges två miljoner pollenallergiker, men nu börjar den ta fart. För tillfället är det al och hassel som är aktuella, än så länge i låga halter.

Nyligen tog regeringen beslut om att Naturhistoriska riksmuseet ska få 1,3 miljoner kronor för att säkra årets pollenprognoser. Det är dubbelt så mycket som museet får i årligt anslag för pollenarbetet.

-Vi är glada för tillskottet. Men vi vet inget om nästa år. Vi hoppas att vi ska få en långsiktig lösning, säger Kerstin Alm Kübler, intendent på Naturhistoriska Riksmuseets palynologiska laboratorium.

Vad betyder det för en allergiker att det finns bra prognoser?

-För många är det viktigt att veta när säsongen börjar och hur pollenhalten ser ut i morgon för att de ska kunna planera sin medicinering.

Runt om i landet finns 18 mätstationer. De drivs av Naturhistoriska Riksmuseet, av Göteborgs universitet och av olika landsting. Prognoserna säljs sedan till bland annat medieföretag och publiceras i tidningar, tv, text-tv och radio.

Men intäkterna räcker inte för att driva stationerna och utföra analyserna, och verksamheterna går med underskott. Det finns inte någon aktör som har huvudansvar för pollenprognoserna i Sverige. Det finns också flera vita fläckar på Sverigekartan där det saknas mätstationer.

-Vi vill starta fler stationer. Det skulle behövas en på Gotland, och det är glest i Norrlands inland. Helst vill vi ha en i varje landsting, säger Kerstin Alm Kübler.

Pollen mäts med en fälla, kallad Burkard Seven Day Volumetric Spore Trap. Luft sugs in genom en smal spalt med 10 liter per minut. Inuti fällan fastnar pollen på klibbig tejp som är fäst på en roterande trumma. Den rör sig långsamt, 2 millimeter per timme. Varje dygn tas tejpen bort, och analyseras i mikroskop i upp till 400 gångers förstoring.

För analytikern gäller att skilja mellan 30 olika arter. Internationellt pågår forskning för att ta fram dataprogram som kan skilja arter åt, med teknik som kan påminna om den som används för ansiktsigenkänning. Men än så länge sker arbetet manuellt.

-Det är ett riktigt hantverk.

Efter den kalla våren, väntar ni er en värre pollensäsong i år?

-Om al och hassel blommar samtidigt kan det bli värre. Men sedan tror jag inte att det spelar någon roll, björken kommer nog i slutet av april som den brukar, säger Kerstin Alm Kübler.

Anna Orring

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer