Laxräddaren från Halmstad

Jättelika propellrar i plast ska rädda laxarna i Snake River utanför Seattle.

I Sverige hjälper vi laxen förbi kraftverken på vandringen från haven, upp längs älvarna till de mindre vattendragen där den kan lägga sin rom. Men när ädelfiskarna är mogna att åter söka sig till havet får de ingen hjälp. De flesta mals sönder i kraftverkens turbiner.

Men i USA är det tvingande lag att hjälpa laxen ut till havet igen. Metoderna har hittills varit klumpiga. Man har nätat fisken i sjöarna och kört den i tankbilar. Men nu genomförs ett ambitiöst projekt i flera västamerikanska älvar. Och ett av projekten har anlitat en hänförd laxfiskare i Sveriges laxstad nummer ett, Halmstad.

Karl-Otto Strömberg driver företaget Flexprop. Han konstaterar bistert att vi i Sverige utrotat laxen. Därför är han väldigt engagerad i det amerikanska projektet som går under namnet Rocky Reach Bypass.

Flexprop levererar propellrar till pumpar som ska driva runt ytvatten i strömvirvlar ovanför kraftverken i Snake River utanför Seattle i delstaten Washington. När laxen simmar med strömmen förs den till ena älvbrinken och in i de transporttunnlar som för förbi kraftverken.

Det är väldiga skovlar, 1,7 m i diameter. 36 sådana propellrar ska han leverera. De ska tillsammans pumpa lika mycket vatten som hela vattenflödet i Indalsälven. Men inte nog med det, de väger mycket mindre än konventionella propellrar. Och enligt Karl-Otto är "kostnadsbilden klart konkurrenskraftig".

De är nämligen tillverkade i armerad plast. Detta för att de ska kunna lyftas ur älven inför vintern för att inte förstöras av isen. Vid sidan om sina kunskaper om laxar har Karl-Otto Strömberg nämligen genom åren förvärvat en hel del kompetens om kompositer.

Som utvecklingsingenjör startade han för många år sedan Flexprop med en alldeles speciell affärsidé, nämligen att göra stora fartygspropellrar i komposit. Han hade nämligen kartlagt egenskaper hos mjuka propellrar och funnit att de utvecklar mer kraft än styva.

Det tog många år för honom att inse att hur bra idén än var skulle vare sig världens handelsflottor eller de marina utvecklingsbolagen låta honom föra projektet i hamn. Militära projekt drivs av egna forskare och konservativa skeppsbyggare behöver lång tid på sig att vänja sig vid nya idéer.

Däremot gick Atle in i hans bolag och gjorde honom uppmärksam på att han faktiskt lärt sig en hel del om nya material och produktionsmetoder under resans gång.

Därför kan Flexprop framställa de stora laxpropellrarna med pressgjutning. De gjuts i ett stycke.

- Att de hittade mig beror på mitt samarbete med Flygt som i sin tur ägs av amerikanska ITT, berättar Karl-Otto Strömberg.

Under tiden har hans idéer om mjuka propellrar börjat slå rot. Utvecklingsarbetet pågår utan att han får vara med. Men han är inte bitter över att exempelvis amerikanska marinen som bäst utvecklar flexibla propellrar utan honom.

- Det är historia, säger han.

Däremot menar han att den materialkunskap och förmåga att utveckla nya produktionsmetoder som finns på Flexprop kommer att öppna många nya marknader.

Produkterna blir billigare och lättare. Dessutom ger nya material möjlighet att skapa nya produkter och användningsområden.

Flexprop levererar tekniska lösningar åt bland andra kraftindustrin, det handlar om komponenter som arbetar under vatten. Eftersom de är tillverkade i armerad plast istället för metall rostar de inte. Och de är ofta minst lika starka och stryktåliga.

- Vi kan dessutom forma våra produkter i svårare geometrier än vad metall tillåter, berättar han.

Karl-Otto erkänner att det ibland är en nackdel att vara så utvecklingsintensiv som han. Man har svårt att komma till skott och bestämma sig för att kommersialisera en produkt. Helst vill man fila lite till. Men erfarenheterna har lärt honom att lyssna mer till marknaden. Och det har givit reslutat.

- 1997 omsatte vi tre miljoner kronor och årets prognos omfattar en försäljning på 18 miljoner. Nästa år passerar vi 30 miljoner. För närvarande är vi 20 man.

Han konstaterar att på kundlistan finns kända namn som Ford, Rolls Royce och Hasselblad.

Bland annat gjuter man i armerad plast delar till vattenstrålemotorer för båtar. Kompositmaterialen har gjort det möjligt för Flexprop att utveckla nya produkter för fordonsindustrin. Och det är ett så stort sug efter de nya lätta konstruktionerna att prototyperna hamnar rakt in i fabriksproduktionen. Det är dramatiska förändringar som de nya materialen skapar. Man kan konstruera utrustning som är lika styv som stål. Men som bara väger ett par procent i jämförelse med konventionell utrustning.

- De nya materialen gör att man förändrar arbetsformerna, berättar Karl-Otto. När robotarnas gripdon blir lättare kan man montera och foga karossdelar på nytt sätt. Man spar moment, tid och pengar.