Hållbar industri

KTH vill bli ledande i Europa

Bengt Lindberg, professor i produktionsteknik, visar hur den fysiska verkstaden, en trappa ner, kan modelleras i en dator och visas upp på storbildsskärm. Foto: Jann Lipka
Bengt Lindberg, professor i produktionsteknik och ansvarig för XPRES, Thomas Lundholm, forskare och föreståndare för XPRES, och Gunilla Sivard, forskare.
Produktionsflöden kan studeras i 3d förklarar forskaren Gunilla Sivard. Foto: Jann Lipka
Genom att koppla det holografiska 3d-bordet till en haptisk kontroll går det att känna på modellerna. Foto: Jann Lipka

Från datormodell till färdig detalj. KTH öppnar ett nytt labb för avancerad produktionsforskning. Målet är att bli ett av de ledande i Europa.

Publicerad

Om Sverige ska fortsätta att vara bas för avancerad tillverkning måste produktionsforskningen vässas. Det är drivkraften bakom Xpres, ett nytt labb på KTH, fyllt med den senaste produktionstekniken.

Nu bjuds industrin in för att testa och utveckla sina processer, men också för utbildning.

– Visionen är att bli en av de främsta forsknings- och utbildningsmiljöerna i Europa, säger föreståndaren Thomas Lundholm.

Labbet är uppdelat i en digital och en fysisk del. I det digitala labbet täcks väggarna av stora skärmar, både vanliga och interaktiva. Med 3d-glasögon på näsan är det möjligt att kliva in i en tänkt produktionsmiljö och se flaskhalsar blinka i rött.

Ett viktigt forskningsområde är hur datorn kan användas för att gå snabbare från konstruktion till färdig produkt.

Spektakulärt är ett holografiskt bord där flera personer samtidigt kan titta på modeller i 3d.

– Genom att kombinera bordet med haptik går det dessutom att känna på objekten. Vi kan också sätta ihop flera modeller vilket kan vara intressant för produktionsplanerare, säger forskaren Jonny Gustafsson.

Den digitala fabriken är tätt kopplad till den fysiska verkstaden en trappa ner.

Här ligger fokus på nya tillverkningsmetoder för nya material och på att komma åt problemet med exempelvis vibrationer.

KTH-avknoppningen Plasmatrix visar hur de kan minska vibrationerna i verktyg och verktygshållare genom att belägga dem med ett tunt skikt av stående, nanometerlånga stavar av kol och metall.

Bakom det nya labbet står KTH, Mälardalens högskola och forskningsinstituten Swerea Kimab och Swerea IVF.

När allt är klart har det kostat cirka 20 miljoner kronor.

I satsningen ingår två nya ”värstingmaskiner”. Den ena är en femaxlig vattenjetmaskin. Den andra är en femaxlig fleroperationsmaskin som kan spotta ur sig avancerade produkter.

– Den fysiska maskinen leveras först i april men i vårt virtuella labb är den redan i produktion, säger Thomas Lundholm.

Ett av de företag som är intresserade av att komma igång med utvecklingsprojekt är lastbilstillverkaren Scania.

Sven Hjelm, som ansvarar för Scanias FoU inom produktionsteknik, säger att labb av den här typen är nödvändigt för att svensk industri ska kunna hänga med i utvecklingen.

– I dag räcker det inte att vara medelmåttig. Då blir du utslagen.

Att det finns avancerad utrustning på högskolan är också viktigt för rekryteringen.

– Ska vi hitta duktiga ingenjörer  i framtiden måste teknologerna tycka att produktionsteknik är något som är intressant, säger Sven Hjelm.