Industri
Hjärnans gps-system Nobelprisas
Två norrmän och en britt kammade hem årets Nobelpris i medicin. De får priset för upptäckten hjärnans eget gps-system.
Hur vet vi var vi befinner oss och vilken väg vi ska ta för att komma till en viss plats? Årets Nobelpristagare i medicin hittade svaret. Eller närmare bestämt de celler i vår hjärna som utgör vårt positioneringssystem.
Först ut var britten John O´Keefe vid University College London. För 43 år sedan kunde han visa att vissa celler i hjärnan hos råttor bara var aktiva när de kom till en viss plats. Och att kombinationen av flera av dem verkade skapa ett mönster som råttan sedan använde för att hitta. Cellerna döpte han till platsceller – place cells. John O´Keefe drog slutsatsen att platscellerna, som finns i hippocampus, bidrar till att olika kartor lagras i vår hjärna. Och hjälper oss att hitta fram till en viss plats.
Ytterligare en nyckelkomponent i hjärnans positioneringssystem upptäcktes år 2005 av de norska forskarna May-Britt Moser och Edvard Moser vid NTNU i Trondheim. Tillsammans identifierade de ”rutnätsceller” med vars hjälp hjärnan skapar ett koordinatsystem för positionsbestämning. De visade också hur platscellerna och rutnätcellerna samverkar för att vi ska förstå var vi befinner oss. För celltyperna finns inte bara hos råttor utan också hos människan.
- Det här är ett grundforskningspris, säger Göran K Hansson, sekreterare i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin.
Samtidigt har forskarna kartlagt en funktion hos hjärnan som påverkas i ett tidigt vid många sjukdomar. Dit hör alzheimers och demens där personer som drabbas ofta får svårt att hitta.
- Upptäckterna kan säkert komma till nytta i framtiden när det gäller behandling av sjukdomarna, säger Göran K Hansson.
Sedan upptäckterna gjordes har samma celltyper hittats i hjärnan hos fladdermöss och apor.
