Hetsig debatt om att förändra embryons gener

En grupp stamcellsforskare vid Francis Crick Institutet i London har ansökt om att få genförändra embryon. Genförändringen är tänkt att bidra till forskningen kring tidiga missfall och ska utföras på donerade överblivna embryon från provrörsbefruktningar som sedan ska förstöras.

Men att genförändra embryon eller könsceller som spermier eller ägg är i dag förbjudet i större delen av världen. Sedan i våras rasar en etikdebatt kring ämnet i vetenskapliga tidskrifter som Science och Nature. Anledningen är den nya tekniken CRISPR/Cas9 som snabbt och enkelt gör det möjligt att klippa och klistra i gener. Och med det också ha möjligheten att slå ut gener som ligger bakom svåra ärftliga sjukdomar.

En grupp på 18 forskare, däribland Nobelpristagaren David Baltimore, gick i mars ut och pläderade för ett moratorium bland världens forskare när det gäller att använda tekniken på embryon eller könsceller. Andra menar att man inte bör avstå från möjligheter att hjälpa människor till ett friskt liv.

Forskare i Kina, där forskningen inte är lika reglerad, har redan provat tekniken 86 livsodugliga embryon från en fertilitetsklinik. Syftet var att ändra generna som är inblandade i den ärftliga blodsjukdomen thalassemi. Försöken orsakade ett ramaskri bland forskare i hela världen.

Niklas Juth, docent i medicinsk etisk teknik vid Karolinska Institutet, hör till dem som följer den etiska debatten kring CRISPR/Cas 9. Diskussionen liknar de stormiga etikdebatterna i den assisterade befruktningens början på 1970-talet och gentestningens barndom på 1990-talet, påpekar han.

Det är samma typ av huvudinvändningar nu som då:

• Det är inte en sjukdom man åtgärdar utan risken för en sjukdom.
• Människan ska inte leka gud.
• Vi kan hamna på ett sluttande plan. Vad är det som säger att vi nöjer oss med att bota eller förhindra svåra sjukdomar. Nästa steg blir kanske att skräddarsy människors egenskaper. Till slut kanske vi hamnar i en värld lik den Aldous Huxley beskriver i boken "Du sköna ny värld"; att barn skapas på mer eller mindre artificiell väg och anpassas under fosterstadiet till sin plats i kastsamhället.
• Riskerna är för stora, man bör invänta en bättre teknik
• Resursfördelningen i sjukvården blir skev.

Själv poängterar han att genförändringar av embryon rent tekniskt har gått att göra även tidigare, men att det inte är lagligt i större delen av världen.

-Men den dag man har tillräcklig kontroll över hur man klipper och klistrar i dna utan bieffekter tycker jag inte att det finns några principiella invändningar mot att ändra det mänskliga genomet - varken för att undvika sjukdomar eller ens för att förbättra oss, säger Niklas Juth.

Gilla Ny Teknik på Facebook