Norr om Stockholm pågår ett av de mer spektakulära höghusbyggena i Sverige. Det triangelformade 32 våningar höga huset får en fasad helt i glas och ett mycket avancerat brandskydd.
I Kista centrum, norr om Stockholm, växer kontorshusen upp med en imponerande hastighet. Högst blir den glasade skyskrapan i Kista Science Tower med en höjd på 129 meter räknat från gatuplan. Inklusive antennen överst blir höjden 159 meter, fyra meter högre än Sveriges hittills högsta byggnad Kaknästornet. Var sjätte dag har den bärande betongkärnan i huset vuxit med ett våningsplan.
Terrordåden mot World Trade Center i New York har givetvis upprört de som arbetar med höghuset i Kista men har inte fått dem att tveka om det egna bygget:
- Nej, vi har inte ifrågasatt vårt byggprojekt på grund av det som hände i USA. Händelserna där är unika och sammanknippade med amerikansk politik. Däremot kan möjligen en del hyresgäster bli tveksamma, säger Bengt Fryxell, byggföretaget NCCs ansvarige för byggarbetena.
Närheten till tunnelbanan som går på betongpelare alldeles intill byggarbetsplatsen gör att arbetet måste drivas med viss försiktighet. Stillestånd i tunnelbanetrafiken skulle bli mycket dyrbart för NCC. Marken mellan tunnelbanebroarna och husprojektet har kalkstabiliserats.
Stommen i höghuset består av en bärande kärna av betong som innehåller hissar och trapphus och samverkande stålfackverk. Kärnan gjuts med hjälp av en relativt ovanlig självklättrande hydraulisk trapphusform från ett tyskt företag. Den här typen av utrustning har hittills bara använts på tre andra byggen i världen.
Kapaciteten är i genomsnitt ett våningsplan var sjätte dag. Den gula trapphusformen befinner sig nu på våning tolv, alltså drygt en tredjedel av den färdiga höjden.
Betongkärnan har 70 cm tjocka väggar längst ned för att succesivt minska till 25 centimeter högst upp.
Betongen pumpas upp via en stationär betongpump med avsevärt större kapacitet än vad mobila betongpumpbilar har.
Stålfackverket har inte en bärande funktion i första hand. Den triangulära formen på byggkroppen skapar speciella vindproblem som i vissa fall ger betydligt starkare vridkrafter än om huset hade varit rektangulärt. De diagonala balkarna i stålfackverken är främst till för att klara de vridande krafterna. På var tredje våning möts balkarna i kryss varifån vridkrafterna sedan överförs via bjäklaget till den bärande betongkärnan.
I de fem andra huskropparna som tillhör projektet utförs bjälklagen av prefabricerade betongelement, men inte i höghuset.
- Det är bara platsgjuten betong som klarar de laster det blir frågan om, förklarar Bengt Fryxell.
Arbetena med betongkärnan ligger cirka fem våningar före stålfackverken.
Kombinationen stål och betong i höga byggnader skapar ett speciellt problem. Betongen krymper vilket stålet inte gör. På en femårsperiod beräknas krympningen högst upp i betongkärnan ha blivit tre till fyra centimeter. Bjälklagen från våning femton och uppåt kommer därför att byggas med viss lutning för att förhoppningsfullt vara horisontella om fem år.
Hela fasaden på höghuset kommer att bestå av glas. De kortare väggarna vända mot söder och väster, som är utsatta för solstrålning får en fasad av dubbelglas. Den långa tredje väggen får en fasad av enkelglas.
Dubbelglasfasaderna kommer att byggas upp av moduler 2,7 gånger 3,6 meter stora tillverkade i Tyskland. Kostnaden för den avancerade glasfasaden är beräknad till 100 miljoner kronor. Av de övriga fem husen kommer fyra att få putsade fasader men samtliga hus kommer att ha glas i fasaden närmast hörnen.
Höjden på huset medför att brandskyddet blir mycket avancerat. Se artikel härnedan. De sex datorstyrda hissarna i huset kommer att gå med sex meter per sekund och anpassar sig efter trafiken i huset.
Kista Science Tower omfattar 41 000 kvadratmeter kontorsyta. Det är inte bara NCC som bygger kontorshus i Kista. På granntomten bygger Skanska ett hus med 45 000 kvadratmeter kontorsyta. Och än så länge är det bara ett fåtal hyresgäster som har tecknat kontrakt.
EGET BRANDSKYDDSSYSTEM MEN BARA ETT TRAPPHUS
På grund av hushöjden och endast ett trapphus får Kista Science Tower ett mycket avancerat brandskydd, däribland sprinklersystem, i hela byggnaden, speciell brandhiss och våningsstyrt brandlarm.
I stort sett alla utrymmen i Kista Science Tower är försedda med sprinklersystem som till stor del baseras på amerikansk standard.
- Vi fann att de amerikanska systemen var bättre anpassade till höga hus, säger Mattias Delin på konsultföretaget Brandskyddslaget som har deltagit i brandstudierna av höghuset i Kista.
I huset finns reservpumpar såväl i källaren som på plan 20 där vattnet pumpas över i ett nytt rörsystem som för det upp till de översta våningarna. Pumparna har dimensionerats så att tillgången på vatten ska räcka till för både brandkår och sprinklersystem samtidigt.
En av de sex hissarna i huset är anpassad för att kunna köras av brandkåren även om det brinner. Vid brand trycksätts hisschaktet och trapphuset via en jättelik fläkt som ska hålla de utrymmena rökfria. Vid brandlarm går den hissen automatiskt ned till plan ett. Genom att vrida om en switch övertar brandpersonalen helt styrningen av hissen. Men, det förutsätter att de brandmän som kommer vet om detta.
- Brandförsvaret har fått vara med och bestämma hur brandskyddet ska utformas. Men de måste få öva och ha tillgång till bra och enkel information, säger Mattias Delin.
Han betonar också vikten av att driftspersonalen i huset får ordentlig utbildning på brandskyddssystemen.
Betongkärnan med hissar och trapphus är så tät att radioutrustning normalt inte fungerar där. Kärnan förses därför med en "läckande kabel" som gör radiotrafik möjlig.
Utrymningslarmet ska byggas upp så att larmet först sker i de våningar som är mest hotade. Detta för att undvika trängsel i trapphuset.
Stålkonstruktionerna målas med en brandskyddsfärg som aktiveras av stark värme och sväller till ett isolerande skikt.
För att hindra brandspridning via mellanrummet i den dubbla glasfasaden byggs "balkongplattor" på vart fjärde våningsplan. Brandtester gjorda hos Totalförsvarets Forskningsinstitut har visat att den konstruktionen förhindrar flamspridning vidare i byggkonstruktionen. Ventilationen av våningarna mellan vart fjärde våningsplan sker med separata aggregat vilket gör att brandspridning även den vägen ska vara omöjlig.
Brandförsvaret tycker att förutsättningarna att kunna bekämpa brand i huset är goda.
- Jag tycker att vi har fått gehör för våra synpunkter, säger Anders Bergqvist, tidigare enhetschef på Stockholms Brandförsvar som har deltagit i samråden om brandskyddet.
Han nämner bland annat en kontrollpanel i källaren där brandstatusen på olika våningsplan ska kunna avläsas vilket kan göra räddnings- och släckningsarbetet säkrare.
Men han är kritisk mot att det bara finns en utrymningsväg:
- Jag vet att nuvarande normer inte kräver mer än ett trapphus men i ett hus av den här storleken borde det finnas två.
