Hållbar industri
Finsk soprobot hittar rätt i bråten
Kan man lära robotar att sortera sopor? Finska Zen Robotics har ett nytt, fungerande system som ska säljas – bland annat i Sverige.
Publicerad
Det är kallt, dammigt och bullrigt. Vi befinner oss på återvinningsföretaget Sitas anläggning en bit utanför Helsingfors. Här testas ett nytt sätt att sortera byggavfall.
En grävskopa lyfter upp ett lass med blandad bråte. De minsta bitarna skakas bort. Resten hamnar på ett transportband, huller om buller.
Längs bandet står robotarna ”Knatte”, ”Fnatte” och ”Tjatte” beredda. I jämn takt greppar de skräpet och slänger träbitar, stenar, metallskrot och plast i olika högar för återvinning.
– För människor är det här ett väldigt tungt och smutsigt jobb och innan vi hade robotarna så återvanns inte det här materialet, säger Juha Mieskonen, försäljningschef på företaget Zen Robotics som utvecklat systemet.
En robotarm greppar en smutsig frigolitbit och skickar ner den i återvinningshögen för blandad plast. För att kunna skilja den från en sten används en radda sensorer placerade ovanför bandet framför roboten:
En 3d-skanner definierar objektens form och höjd. En metalldetektor och kameror, varav en för infrarött ljus, används för att skilja på de olika materialen.
All information från sensorerna går till styrsystemet som är robotarnas ”hjärna”. Juha Mieskonen förklarar att det är ett lärande system: Ju mer robotarna plockar, desto bättre blir de. Robotarna kommunicerar också med varandra så att ”Fnatte” och ”Tjatte” kan plocka upp det som ”Knatte” missat.
Men vägen har varit långt ifrån spikrak. Zen Robotics startades 2007 av forskare inom artificiell intelligens. Flera olika spår testades innan forskarna fastnade för byggavfall som en både efterfrågad och utmanande tillämpning.
Det första systemet stod klart 2012 men de industrirobotar som man då använde sig av klarade inte den tuffa uppgiften. Plockningen gick för långsamt och precisionen var för dålig.
Problemen gjorde att Zen Robotics tvingades att utveckla ett eget robotsystem. Det hos Sita installerades i september i år och är det första och hittills enda i kommersiellt bruk.
– Men nu är vi klara för försäljning och hoppas till exempel på en första kund i Sverige under nästa år, säger Juha Mieskonen.
Jämfört med det tidigare systemet är det nya dubbelt så snabbt. Varje robot klarar i genom- snitt 3000 plockningar per timma.
Riktigt så snabbt går det inte vid vårt besök. Juha Mieskonen förklarar att det varierar med hur mycket material som kommer in till centralen.
Men robotarna hinner inte plocka allt. Särskilt tunna, platta föremål har de svårt att få grepp om. Omkring 20 procent av materialet trillar ner i en grön container i slutet av bandet.
Gripdonet ska klara föremål som är upp till 50 centimeter breda och som väger 20 kilo. Men när vi följer plockandet händer det bara någon enstaka gång att föremålen är för tunga för att roboten ska klara av att lyfta av dem från bandet.
Programvaran utvecklas hela tiden. Flera av företagets anställda har doktorstitel inom artificiell intelligens och på kontoret i central Helsingfors finslipar de algoritmerna. Med hjälp av sensorn för infrarött ljus skulle robotarna till exempel kunna sortera olika plastsorter.
Zen Robotics får ofta förfrågningar om andra användningsområden för företagets smarta robotar, men än så länge är allt fokus på bygg- och industriavfall.
Priset för ett system med en robot startar kring 3,5 miljoner kronor.
– Det räknar vi med att man tjänar in på i genomsnitt två år, säger Juha Mieskonen.
