Ett eget internet åt alla maskiner

Internet of things är visionen om att en massa saker får en egen identitet och blir uppkopplade så att de kan styras och kommunicera med omvärlden.

I dag består internet mest av idéer och information som människor producerat och publicerat. Tanken med sakernas internet är i stället att saker – allt ifrån mycket små sensorer till apparater och maskiner – ska kunna producera och publicera data, och kommunicera med varandra.

På så sätt skulle man kunna bygga nya tillämpningar inom vitt skilda områden som exempelvis avfallshantering, hälso- och sjukvård, stadsplanering, shopping, hemautomation, olyckslarm och industriautomation.

Vägen till ett storskaligt sakernas internet är fortfarande lång. Medan internet för människor handlar om några miljarder anslutningar väntas uppkopplade saker räknas i hundratals biljoner.

– Det är väldigt tidigt. Det finns mycket få konkreta riktiga tjänster för internet of things. Ett typexempel är en sorts blombevakare med olika sensorer, säger Joakim Eriksson vid det svenska dataforskningsinstitutet Sics.

Det är nu bygget börjar på allvar. Ett viktigt framsteg är att de flesta i dag anser att kommunikationen mellan saker bör ske med internetprotokollet IP, vilket gör kopplingen till dagens internet självklar.

Tidigare har IP varit för resurskrävande, men att det nu fungerar även i riktigt små apparater är till stor del den svenska forskaren och entreprenören Adam Dunkels förtjänst. Han arbetade tidigare vid Sics, och har bland annat utvecklat det minimala operativsystemet Contiki. Trots att det rymmer full internetkommunikation är det inte större än några kilobyte – mind­re än ett Worddokument.

Contiki är fritt tillgängligt som öppen källkod och har integrerats i hårdvara från bland annat Texas Instruments och ST Microelectronics. Och genom sitt företag Thingsquare arbetar Adam Dunkels nu med programvara och system för att enkelt koppla upp stora mängder apparater.

Samtidigt har andra minimala operativsystem, som exempelvis Tiny OS, följt i Contikis spår och lagt till stöd för IP.

Grunderna för sakernas internet finns därmed, och nu börjar experimenterandet.

– Pusselbitarna finns där, men exakt hur de ska ligga och vilken typ av tjänster som blir intressanta kommer att sätta sig de närmaste åren, säger Joakim Eriksson.

Möjligheterna för industritillämpningar är många, till exempel med trådlösa sensorer. Frågan är samtidigt i vilken ända man bör sätta i gång.

– Innan man börjar lägga resurser på att samla in data bör man fråga sig vad man vill ha ut, påpekar Simon Duquennoy, också han forskare vid Sics.

Det som ligger närmast till hands i dag är att spara energi eller att höja säkerheten.

Men på sikt, när sakerna inte bara producerar data utan även kan rymma ett visst mått av intelligens och kan agera auto­nomt, kan internet of things erbjuda möjligheter vi ännu inte föreställt oss.