1 200 grader ingen match

En robot lyfter ut stål med en temperatur på 1 200 grader som kommer från ugnen och lägger det i pressen.

Den andra roboten flyttar över stål­ämnet, ringen till håltagning och valsning. Den tredje, och sista, tar vid i andra änden av ett transportband och staplar ringarna på brickor där de sedan flyttas vidare till värmebehandling.

I Hofors, ett par mil väster om Gävle, har stålkoncernen Ovako fem ringvalsverk. Det äldsta är från 1970-talet.

För tre år sedan invigdes ringverk 10, där man producerar ringar med en ytterdimension på upp till 1,2 meter. När anläggningen planerades fick tre robotar en avgörande roll i tillverkningslinjen.

– När vi byggde de tidigare ringverken fanns inte den här tekniken, eller var så oprövad. Nu fanns tekniken, säger Leif Westlund, projektledare på ringvalsverket.

Utan robotarna hade det ställts andra krav på speciallösningar för att få flödet i produktionen. Nu sköter de tre robotarna förflyttningen av glödheta ringar mellan de olika momenten. Tillverkningen är i gång 16 timmar per dygn, uppdelat på två skift.

– De har väldigt hög tillförlitlighet, säger Leif Westlund.

Robotarna kommer från tillverkaren Kuka, med säte i Tyskland, som är en stor leverantör av industrirobotar. Modellen heter KR 1 000 Titan, och är en av de största 6-axliga robotarna som finns på marknaden. Den kan lyfta upp till 1,3 ton, och har en räckvidd på fyra meter.

De tre robotar som finns i Hofors är behandlade med värmetålig färg, men är helt enligt standardmodellen. Inga extra anpassningar har krävts för att klara till exempel hettan.

– Verktygen i robotarna är viktiga för hur hanteringen ska fungera, och att det finns en bra kylning när det behövs.

Ringverk 10 var en investering på 200 miljoner kronor för stålkoncernen. I slutet av mars i år invigdes det allra senaste ringverket i Hofors, Ringverk 11. Där tillverkas ringar med en ytterdiameter på upp till fyra meter, som är avsedda för stora havsbaserade vindkraftverk.

Där arbetar inga robotar, utan tillverkningslinjen har fått konstruerats på annat sätt.

– Det är för stora vikter, det går inte att ha robothantering där, säger Leif Westlund.