Nya metoden: Underjordskartorna ska rädda stora byggprojekt
Tina Martin, forskare i teknisk geologi vid LTH.Kennet Ruona
Felaktiga bedömningar av grundvattnet har ställt till det i flera stora infrastrukturprojekt, som Hallandsåsen. Ju fler borrhål, desto bättre karta – så ser metoden ut i dag. Nu har svenska forskare varit med och utvecklat en ny metod.
Hur grundvattnet rör sig under våra fötter är något de flesta ägnar mycket lite tankemöda. Det är vanligen först när man vill bygga något, till exempel en brunn eller tunnel, som det plötsligt får avgörande betydelse. Genom århundrandena har människan därför steg för steg har försökt att lära sig hur dessa underjordiska vattenmagasin och -flöden ser ut – med hjälp av allt från slagrutor till avancerade programvaror.
Men vi har uppenbarligen mycket kvar att lära. Det visar inte minst förseningar och fördyringar av stora infrastrukturprojekt som tunneln genom Hallandsåsen och nu senast Förbifart Stockholm.