Energi

Vågspelet på västkusten

Seabased väntar bara på klartecken från EU för att få börja seriebygga sina linjärgeneratorer och sätta dem i sjön i det stora Smögenprojektet. Foto: seabased

Ny Teknik har kartlagt Vågkraftsverige. Alla ögon är nu riktade mot det stora Seabasedprojektet i Lysekil. Men fler svenska företag är på väg ut i havet med sina vågkraftverk.

Publicerad

Hundratals miljoner står på spel i det svenska vågkraftsäventyret. Den största satsningen står Uppsalaföretag Seabased för med sitt stora ”Smögenprojekt” tillsammans med energibolaget Fortum.

Energimyndigheten har redan beviljat 139 miljoner kronor till dotterbolaget Seabased Industry AB i Lysekil för vågkraftsanläggningen utanför Smögen på den svenska västkusten.

Det är ett spektakulärt projekt som fått stor uppmärksamhet utomlands. Ingen annan vågenergiomvandlare liknar den som Uppsalaforskarna Mats Leijon och Hans Bernhoff tagit fram och ingen annan har byggt en vågkraftspark i denna storlek.

Smögenprojektet består av 420 stycken små bottenförankrade undervattensgeneratorer kopplade till ett undervattensställverk som levererar växelström via en sjökabel direkt till det landbaserade elnätet.

Vågenergin tas upp av flytbojar som är kopplade till generatorerna med stålvajrar. Smögenprojektet kommer att få en sammanlagd effekt på 10 MW.

Nu väntar man bara på att EU-kommissionen ska ge klartecken till Energimyndigheten att betala ut pengarna.

Det handlar bara om några veckor innan beskedet kommer – ja eller nej.

Blir det ett ja sätter tillverkningen i Lysekil genast igång och de första aggregaten kan placeras ut i år.

På tur står också Göteborgsföretaget Waves4Power som väntar på länsstyrelsens tillstånd att få sätta ut fyra nybyggda Wave-El-bojar på västkusten.

Wave4Power har haft en testboj liggande utanför Vinga under förra året. Det projektet har finansierats av delägarna i bolaget plus ett bidrag på en halv miljon kronor från Göteborg Energis forskningsstiftelse.

- Få, om inte ens något annat, vågkraftbolag har på detta sätt, utan stora investerare och på mindre än två år, gått från idé till fullskaleförsök i havet, säger bolagets vd Göran Fredriksson till Ny Teknik.

Wave4Power har ett nära samarbete med Karlskronaföretaget Ocean Harvesting Technologies, som kommit långt men ännu inte är i havet med sin teknik.

Samtliga tre nämnda projekt bygger på ungefär samma teknik, så kallad ”point absorber”, det vill säga en boj på ytan som fångar upp vågornas rörelse och för över vågenergin till en generator.

Även Göteborgsföretaget Minestos vattendrake bygger på samma principer. Men Minesto använder sig av strömmande vatten i stället för vågor.

Det unga Göteborgsföretaget Vigor Wave Energy går däremot på en helt annan linje.

Vigor är en egenutvecklad, patenterad princip med 400 meter långa slangar som flyter på havsytan och följer vågornas rörelse.

I ena ändan av slangen pumpas växelvis vatten och luft in och det byggs upp ett tryck i vattenpelaren som när det når turbinen och generatorn i ändan av slangen omvandlas till elektricitet.

Varje slang har en teoretisk effekt på 6 MW.

Men Vigor har några år kvar innan tekniken kan testas i full skala i havet. Först väntar en 50 meter lång vågbassäng på Chalmers.

Liksom Vigor-projektet är Hexigon-plattformen från Öregrund ett synnerligen spektakulärt projekt.

Hexicon är en 480 meter bred, sexkantig flytande plattform med både vindkraft- och vågkraftverk. Varje Hexiconplattform får en teoretisk kapacitet på 69 MW.

För alla dessa svenska vågkraftsentreprenörer är det viktigt att det går bra för Seabased, även om inte alla är övertygande om att Seabased har den bästa tekniken.

Men om det går bra för Seabased sopas golvet för de övriga, inte minst när det gäller att attrahera riskskapital.

- Lyckas Seabased så banar det väg för oss. Bara inte Energimyndigheten lägger alla ägg i samma korg. Det är viktigt att Energimyndigheten  inte släcker ljuset för oss andra, säger Christian Stübner, vd för Vigor Wave Energy.

Göran Fredriksson, vd för Waves4Power, betonar också branschperspektivet, trots att alla är konkurrenter.

- Det viktigaste just nu är att ingen – varken vi själva eller någon av våra konkurrenter – misslyckas så att vågkraft får ett dåligt renommé, säger Göran Fredriksson till Ny Teknik.

7 svenska vattenkraftföretag

Current Power Sweden

Var: Uppsala.

Grundat: 2005.

Anställda: 0.

Status: Ingen verksamhet i bolaget. Utvecklingen av tekniken sker inom forskningen på Uppsala universitet under ledning av Mats Leijon, professor i elektricitetslära.

Plan: Till sommaren ska ett första aggregat placeras ut i Dalälven.

Så fungerar tekniken: Bygger på en vertikalaxlad turbin som placeras på botten och som utvecklats för att generera el i långsamt strömmande vatten.

Hexicon

Var: Öregrund och Stockholm

Grundat: 2009. Avknoppning från Fagerdala Marine Service.

Anställda: 4. Använder ledig varvskapacitet för att tillverka enheterna.

Finansiering: Privat finansiering.

Status: Projekt i ett flertal länder. Ansökan om deltagande i EU-projektet NER 300. Ansökt från tre länder – Sverige, Cypern och Malta. Samarbeten med kommunala energibolag i Sverige och statliga energibolag i utlandet.

Plan: Första enheten ska stå klar sommaren 2014, kanske vid Utklippan i Karlskrona skärgård.

Effekt: 69 MW med vind och vågkraft, varav 15 MW vågkraft.

Gjort för: Hela värdens hav från 40m djup till 1 000 meters djup. Placeras nära förbrukaren.

Så fungerar tekniken: Flytande plattform 480m i diameter. Konventionell horisontell och vertikal vindkraftsteknik för offshore. Semi-submercial offshoreteknik för plattform. Vågkraft från Ocean Linx i Australien.

Minesto

Var: Göteborg, men har även kontor i Storbritannien.

Grundat: 2007.

Anställda: 12.

Finansiering: 20 miljoner i riskkapital våren 2010. Fyra miljoner från brittiska Carbon Trust den 28 februari 2011.

Status: Försök i bassäng med modell i skala 1:10.

Plan: Installera det första kraftverket i skala 1:10 i havet utanför Nordirland efter sommaren i år. Det första kommersiella kraftverket ska tas i bruk 2013.

Effekt: 150-900 kW beroende på placering.

Gjort för: Långsamma havsströmmar eller tidvatten. Placeras på 50 – 300 meters djup. Passar ej för svenska vatten.

Så fungerar tekniken: Generatorn sitter på en vinge som fästs med en vajer på havsbotten. Med hjälp av ett roder styrs vingen i cirklar eller åttor under vattnet. Den genererade strömmen leds genom en kabel i vajern till havsbotten. Flera kraftverk kan kombineras.

Ocean Harvester

Var: Karlskrona.

Grundat: 2007.

Anställda: 4 samt 10-tal hos utvecklingspartners.

Finansiering: 15 miljoner från investerare och EON.

Status: Försök i bassäng med modell i skala 1:20 genomförda.

Plan: Testa 25 kW prototyp i Hanöbukten 2012, därefter fullskaligt 100 kW pilotkraftverk troligtvis utanför Skottland.

Effekt: 100 – 250 kW.

Gjort för: Medelstarka till starka vågklimat. Placeras på 30 – 100 meters djup. Kan anpassas för svenska vatten på sikt.

Så fungerar tekniken: En vinschtrumma monterad i bojen med en vajer ansluten till ett ankare på havsbotten används för att absorbera energi när bojen lyfts av en våg. En andra vinschtrumma med en vajer fäst vid ett lod används för att jämna ut den energi som absorberas.

Seabased

Var: Uppsala och fabrik i Lysekil.

Grundat: 2001.

Anställda: 20.

Finansiering: Energimyndigheten bidrar med 139 miljoner kronor till den planerade vågkraftparken på västkusten som byggs tillsammans med Fortum. Stödet måste dock godkännas av EU.

Status: Flera aggregat testas på svenska västkusten och i Norge.

Plan: Bygga en vågkraftspark med 420 vågkraftverk och med en total effekt på 10 MW på den svenska västkusten tillsammans med Fortum. Finansiering, fabrik och tillstånd är i hamn. Väntar på grönt ljus från EU.

Effekt: 10-100 kW per aggregat.

Gjort för: Både svenska vatten och kuster med större vågor som Norge och Storbritannien.

Så fungerar tekniken: En boj på havsytan rör sig upp och ner i vågorna. Bojen sitter fast med en lina i en specialkonstruerad så kallad linjärgenerator på havsbotten. Flera aggregat kan kopplas ihop genom undervattensställverk. Från ställverket leds växelström genom en sjökabel till land.

Waves4Power

Var: Bettna i Södermanland, men verksamheten flyttas under våren till Göteborgsområdet.

Grundat: Augusti 2008.

Anställda: 0.

Finansiering: Självfinansierade, men med bidrag från Göteborg Energis Forskningsstiftelse och FROG Marine Group.

Status: En fullskaleprototyp har testats vid Vinga i fem månader under 2010.

Plan: Bygga och lägga ut en kraftnätsansluten vågkraftpark med 4 kraftverksbojar under 2011.

Effekt: 100-300 kW beroende på placering.

Gjort för: Wave El-bojen kan anpassas till olika vågklimat och vattendjup på 30-50 m.

Så fungerar tekniken: Kraftverket utgörs av en boj med ett långt genomgående rör. I röret finns en vattenkolv, som via ett hydraulsystem är ansluten till en generator. Vid sjögång häver sig bojen med sitt rör och kolven drar då med sig vattenmassan i röret, vilket orsakar en kraft på kolven.  Denna kraft driver systemet.

Vigor Wave Energy

Var: Göteborg

Grundat: 2009

Anställda: 1, men ytterligare en handfull experter är knutna till projektet.

Finansiering: Hittills blygsam från bland andra GU Holding och Innovationsbron.

Status: Bygger prototyper i skala 1:5 för att testa i en egen 50 meter lång vågtank i egna lokaler på Chalmers.

Plan: Att efter vågtankstestet gå över till tester till havs med två slangar kopplade till en gemensam turbin och generator.

Effekt: Teoretiska beräkningar och simuleringar visar att en enda slang kan generera mer än 6 MW elektricitet. Med 16 slangar får man ett kraftverk på nästan 100 MW.

Gjort för: Att absorbera energin i stora havsvågor under en längre sträcka och på en större yta.

Så fungerar tekniken: 400 meter långa slangar flyter på havsytan och följer vågornas rörelser. Genom att mata in växelvis vatten och luft skapas ”vattenbatcher” som surfar fram inne i slangen. Slangen är kopplad till en turbin och en generator som drivs av trycket från vattnet i slangen.