Tornado maler

ned avfallet

Med ett vrål drar fläkten i gång. Hade det varit en riktig tornado hade den ödelagt hela industrilokalen.
I botten av maskinen vänder luftvirveln. Här, i tornadons öga, sticker Erik Bäcklund in en glasflaska.
Pang!
Några sekunder senare är den förvandlad till sand. Pappersbitarna som singlar ut genom hålet är resterna av etiketten.
- Hur det egentligen går till och vad som är möjligt med den här tekniken får mig att ligga vaken om nätterna, säger Erik Bäcklund.
Sedan många år är han entreprenör i miljöbranschen och driver bland annat ett företag inom marksanering i Skelleftehamn. Det var under en resa i USA som han kom i kontakt med tornadotekniken, som där utvecklats av en bonde för att skonsamt torka och mala säd.
Erik Bäcklund såg genast potentialen att ta hand om avfall på samma sätt. För fyra år sedan köpte företaget Airgrinder patentet. Sedan dess har han byggt tre egna tornadokvarnar - och provkört det mesta.
Ur en väska plockar han upp den ena burken efter den andra med material som runnit ut ur den konstgjorda tornadon. Det är räkskal, äggskal, musslor, vassle, slam av olika slag hämtat från stål- och pappersindustrin, träflis, tegel och till och med hästgödsel. Allt förvandlat till ett torrt, finkornigt pulver.
- Vi har till och med kört saltvatten. När det trillade saltklumpar ur maskinen stängde vi av och gick hem, säger Erik Bäcklund.
Exakt vilka mekanismer som maler och torkar materialen så effektivt är något av en gåta.
Erik Bäcklund skissar på ett papper hur han tror att själva torkningen går till. Materialet, som från början krossats till en diameter på max 35 millimeter, matas ner i luftströmmen. Inget mätinstrument i världen kan se vad som sedan sker.
Erik Bäcklunds teori är att vattnet drivs ut rent fysiskt av de stora krafterna inne i tornadon med vakuum i cent-rum och ett starkt övertryck i den yttre virveln. Den hårdhänta behandlingen får vattnet att bokstavligen gå upp i rök.
- Torkningen sker dessutom vid max 45 grader, säger Erik Bäcklund.
Den låga temperaturen är en stor fördel när det gäller att ta hand om till exempel matavfall. Många proteiner förstörs om de torkas vid för höga temperaturer. Tillsammans med ett norskt företag driver Airgrinder ett samarbete för att ta hand om räkskal.
- I dag bränns de innan det börjar lukta, men räk-skalen innehåller ämnen som kan användas både i fiskfoder och i läkemedelsindustrin, säger Erik Bäcklund, och håller fram en av alla sina burkar med ett rosa pulver, som luktar svagt av fisk.
För att demonstrera en annan egenskap häller han ett träpulver ur en annan burk ner i en smal tratt. Normalt skulle träflisorna haka i varandra och fastna, men nu rinner de igenom. Erik Bäcklund förklarar att under malningen i tornadon blir allt material avrundat på ytan och alltså friflytande vilket är åtråvärt i olika fyllnads- och gjutmaterial.
Mot en tredje burk sätter han en stark magnet i botten och vänder den uppochner. Ett svart skägg av magnetiskt material hänger kvar vid magneten.
- Det här är det underligaste, säger Erik Bäcklund.
Den hårdhänta behandlingen i tornadon har visat sig påverka även de magnetiska egenskaperna hos vissa mineraler. Den upptäckten gjordes på metallforskningsinstitutet Mefos i Luleå.
- Den paramagnetiska laddningen ökar, något som gör det möjligt att skilja mineralerna åt med starkmagnetisk separation. Det har Airgrinder också tagit patent på, säger projektledaren Nils-Olov Lindfors på Mefos.
Paramagnetiska material är bara magnetiska om de utsätts för ett yttre magnetfält. Denna förmåga att magnetiseras förändras alltså i tornadon. Exakt hur det går till ska bland annat en doktorand hos Mefos titta närmare på.
I ett första projekt utnyttjas fenomenet för att återvinna tegel från stålugnar. Det består av magnesiumoxid som förorenats av järnoxid.
- Med traditionell teknik har de inte gått att separera men våra tester visar att man kan få fram ett mycket rent material, säger Nils-Olov Lindfors.
Mefos har satsat 2,5 miljoner på en egen testanläggning och driver utvecklingen av tornadotekniken för metallindustrin i samarbete med Airgrinder.
Flera stora internationella metallföretag, i Sverige bland annat LKAB och SSAB, har visat intresse.
- Med några av dem för vi nu diskussioner om en förs-ta kommersiell anläggning, säger Nils-Olov Lindfors.
Hos Airgrinder i Skelleftehamn experimenterar Erik Bäcklund vidare. Bland annat ska han pröva att höja temperaturen i tornadon.
En utmaning är också att öka produktionstakten från cirka ett ton i timmen till fem ton.
- Det är alltid ett problem att skala upp ny teknik från test till full produktion, säger han.
Hur mycket en Airgrinder kommer att kosta vill han inte kommentera.
- Men det ser vem som helst att det inte är några konstiga grejer. Det är bara fläkten som är specialtillverkad.
För torkningen blir driftkostnaden lägre än för traditionell värmebehandling, tillägger Erik Bäcklund.
Totalt har Airgrinders ägare investerat 10 miljoner i utvecklingsarbetet.
Strategin är nu att utveckla och patentera olika tillämpningar tillsammans med partner. Airgrinder ska sedan licensiera ut tekniken och stå för tillverkningen av maskinerna.
Se grafiken: Klicka här!
Grafik: Jonas Askergren/Ny Teknik