Energi

Snabba reaktorns mål: Oskarshamn

Prism-reaktorn är en av de reaktorer som kan bli aktuella för kärnkraftverket i Oskarshamn. Foto: OKG
Så funkar passiv kylning i nya Prism-reaktorn (klicka för större grafik).
Eric Loewen, chefsingenjör för PRISM-projektet på GE i USA. Foto: GE Hitachi Nuclear Energy
Janne Wallenius, professor och chef för institutionen för reaktorfysik på KTH i Stockholm. Foto: Linda Bertling

Vem blir först med en snabb reaktor i Oskarshamn? Svenska Electra eller amerikansk-japanska Prism? Det handlar om fjärde generationens reaktorer som ska lösa problemet med långlivat kärnavfall.

Publicerad

<p>Den svenska forskargruppen Genius, med KTH-professorn Janne Wallenius i spetsen, vill bygga en kombinerad testreaktor och utbildningsreaktor i Oskarshamn. Man har döpt den till Electra och vänt sig till regeringen för att få support. </p> <p>- Electra skulle kunna stå färdig 2020, säger Janne Wallenius till Ny Teknik.</p> <p>Samtidigt ligger det amerikanska reaktorföretaget GE Hitachi Nuclear Energy i startgroparna för att sälja in sin generation fyra-reaktor Prism. </p> <p>- Vi är redo att bygga den första kommersiella Prism-reaktorn. Jag hoppas Sverige blir ett av de första länderna, kanske rentav det första, säger Eric Loewen, chefsingenjör för Prismprojektet vid GE i USA, till Ny Teknik.</p> <p>Med fjärde generationens metallkylda reaktorer säger man sig kunna lösa problemet med det växande avfallsberget av vanligt uranbränsle, plus vapenplutionium och annat plutonium, som utgör en säkerhetsrisk.</p> <p>- Det avfall som kommer ur våra Prism-reaktorer är efter 300-500 år mindre radioaktivt än vad naturligt uran i en urangruva är. Jämför det med dagens kärnavfall som är radioaktivt i tusentals år, säger Eric Loewen.</p> <p>Mer än 5 000 ton högaktivt uranbränsle ligger och svalnar i de stora kylbassängerna i Clab, det centrala svenska mellanlagret för använt kärnbränsle, som ligger i anslutning till Oskarshamns kärnkraftverk.</p> <p>Det är uranbränsle som använts i de svenska kärnreaktorerna och som om tio år ska fraktas till det planerade slutförvaret 500 meter ned i urberget vid Forsmarks kärnkraftverk.</p> <p>Trots att det tjänat ut som bränsle i dagens lättvattenreaktorer har det 80-90 procent av sitt energivärde kvar.Det är här som kärnkraftsindustrin och kärnkraftsforskarna vädrar morgonluft. </p> <p>Visionen är ett system där dagens kärnkraftverk kombineras med de nya, snabba reaktorerna, som använder uttjänt kärnbränsle från Generation tre och tre+ för att driva Generation fyra-reaktorerna.</p> <p>- Avfallet från en process blir bränsle i en annan, säger Eric Loewen.

Prova Ny Teknik – 149 kr
för tre månader


Tillgång till alla låsta artiklar, fördjupande kompendier,
premiumnyhetsbrev, samt e-tidningen.



Kom igång nu →


Förnyas till 299 kr/mån efter din provperiod. Ingen bindningstid. Avsluta enkelt.
Gäller endast nya prenumeranter.



Är du medlem i Sveriges Ingenjörer?

Aktivera ditt konto här