Snabb framgång i fusionsreaktorn

2016-02-09 15:00  
Experimentet i Tyskland är ett led i en europeisk plan att med magnetisk inneslutning kunna utnyttja fusionskraft. Reaktorn i den tyska staden Greifswald fick väteplasmat på bilden att existera i en fjärdedels sekund. Foto: IPP

För första gången har vätgas omvandlats till extremt het väteplasma i en fusionsreaktor.– Fantastiskt roligt och ett steg närmare förverkligandet av fusionsenergi, säger en svensk expert.

Angela Merkel var en av gästerna när experimentet i den tyska reaktorn Wendelstein 7-X startades i förra veckan. Genom en knapptryckning från förbundskanslern förvandlade en 2 megawatts mikrovågspuls en liten mängd vätgas till väteplasma.

Plasmat hölls svävande i en magnetbehållare för att undvika kontakt med plasmakammarens väggar. Enligt försöksledaren Hans-Stephan Bosch vid Max Planck Institute for Plasma Physics IPP nåddes temperaturen 80 miljoner grader och plasmat existerade i en fjärdedels sekund.

Det är första gången som väteplasma framställts i en reaktor. Liknande försök ska nu utföras till mitten av mars då kammaren ska öppnas och förses med isoleringsplattor. Därefter kan temperaturen höjas och livslängder på tio sekunder förväntas.

Läs mer: Första väteplasmat från fusionsreaktorn Wendelstein 7-X

Om fyra år räknar man med att hålla plasmat vid liv i upp till 30 minuter vid den maximala värmeeffekten av 20 megawatt.

Förespråkarna för fusionsenergi hoppas att det ska vara framtidens energi, säkrare än dagens fissions-kärnkraft och med mindre mängd farligt avfall.

Målsättningen med försöken i Tyskland är att testa den här typen av fusionsreaktor, stellarator, i förhållande till den andra typen, tokamak.

Med jämförande experiment ska Max Planck Institute for Plasma Physics IPP nu testa stellaratorns främsta fördel – möjligheten till kontinuerlig drift. Tokamaken kan bara köras i pulser utan extra hjälputrustning.

Wendelstein 7-X har kostat närmare 3,5 miljarder kronor och har fått stöd från såväl tyska forskningsmedel som EU-medel. Utrustning till reaktorn har beställts för omkring 650 miljoner kronor och leverantörerna kommer från såväl europeiska företag som amerikanska specialister i Princeton, Oak Ridge och Los Alamos.

Läs mer: Fusion – framtidens energikälla?

Den svenska fusionsforskningen är främst inriktad mot de kommande försöken vid tokamaken ITER. Det är den anläggning som byggs i Cadarache i Frankrike och som administreras av Euroatoms fusionsforskningsavdelning.

Professor Göran Ericsson vid institutionen för tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet nämner att Sverige bidrar med omkring 50 årsarbetsinsatser, främst med inriktning på neutrondiagnostik.

– Det lyckade försöket med Wendelsteinanläggningen är ett bra bevis för duktig tysk ingenjörskonst och en anläggning som levererar, säger han.

Göran Ericsson tycker att det är viktigt att det genomförs försök med båda metoderna.

– Vi får se vilken metod som kan ge det snabbaste genombrottet för fusionsenergi, säger han.

Håkan Abrahamson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt