Energi
Smarta elnät – mer än tvätta på natten
Marie Alpman
KRÖNIKA. Det är tyst, det är natt och industrin har sedan länge slagit av strömmen. Då, i laddstolpar och små boxar i elskåp från Ystad till Haparanda, börjar det hända saker. ”Hörni”, säger boxen till alla elapparaterna. ”Det är elrea, upp och hoppa!”
Automatiskt går tvättmaskiner, elbilsladdare och varmvattenberedare i gång.
Just den nattarbetande tvättmaskinen har blivit närmast synonymt med ett smart elnät. Det är exemplet som politiker och andra ständigt lyfter fram för att förklara vad det handlar om, det vill säga ett nät som tar it till hjälp för att svälja mer oregelbunden, förnybar energi som dessutom är utspridd i nätet.
Men tvättmaskinen är ett rätt dåligt exempel – åtminstone här i Sverige. Vinsten är inte särskilt stor, vare sig för plånboken eller miljön.
Säg att det går åt 1,5 kWh för en 60-graders tvätt. En koll på elbörsen Nordpool visar att största skillnaden mellan dag och natt den senaste veckan var sisådär 20 öre. Vinsten blir med andra ord 30 öre för den som tvättar på natten i stället för på förmiddagen.
För att kassera in denna vinst krävs ett elavtal där elen köps enligt rådande pris per timma. Sedan införandet i oktober förra året har det inte blivit någon stor succé. Kanske inte så konstigt, för det innebär också en risk för konsumenten. Normalt har Sverige inte så stora variationer i elpriset natt och dag. Däremot kan det plötsligt raka i höjden. Under några kalla januaridagar kan allt och lite till av vinsten som nattvättaren gnetat ihop gå upp i rök.
Miljön då? Precis som vi sopsorterar och återvinner kan vi väl göra miljön en tjänst och låta strömmen flöda när det inte är trafikstockning i el-ledningarna.
Men inte heller där blir vinsten särskilt stor, för när vinden mojnar i det svenska elsystemet så är det i de flesta fall utsläppsfri vattenkraft som rycker in. Om alla tvättar på natten får vattenkraftsturbinerna helt enkelt snurra lite mer då i stället för på dagen.
Ett smart elsystem låter som något nytt, men faktum är att elnätet redan är rätt smart i Sverige. Ett stort land med liten befolkning och stora avstånd mellan vattenkraften i norr och storförbrukarna i söder har tvingat fram en massa unika lösningar som tuffar och går i elbolagens kontrollrum.
Sverige var dessutom tidigt ute med att införa smarta elmätare. Även timmätningsreformen är något som länder med större skillnader mellan dag- och nattpris på el avundsjukt sneglar på.
Det svenska elnätet blir dessutom ständigt lite mer intelligent. I det tysta jobbar ingenjörer i kontrollrum från norr till söder med saker som att:
Försmarta den ”dumma” delen av nätet, nämligen lågspänningsnätet. Här används smarta el- mätare för att ge ögonblicklig koll på elavbrott och andra störningar.
Anpassa kapaciteten i ledningarna efter vind och temperatur. En kall och blåsig dag klarar ledningarna att överföra mer ström, vilket också behövs.
Planera bättre genom att exempelvis ta hänsyn till väderprognoser.
Problemet är att allt detta sker i system med mystiska namn som Scada och DMS.
Då är det såklart enklare att snacka om en tvättmaskin.
