KTH-forskarnas larm: Stoppa urankapslarna!

Han och tolv andra korrosionsforskare från Sverige, Kanada, Ryssland och Singapore har publicerat en rapport där man studerat hur splitter nya kopparmynt, som följde med regalskeppet Wasa ned i djupet den 10 augusti 1628, nästan rostat sönder.

Vasa låg på sjöbotten i 333 år innan hon bärgades 1961 och hamnade på museum. Nu har Wasas nedfrätta kopparmynt kastat nytt bränsle i den svenska kärnbränsledebatten.

- Den miljö som Svensk Kärnbränslehantering planerar för slutförvaring av det använda kärnbränslet och sjöbotten där Wasa låg är mycket lika varandra – en syrgasfri anoxisk lera, säger Peter Szakalos till Ny Teknik.

Den svenska metoden för slutförvar av använt kärnbränsle går ut på att kapsla in de utbrända urankutsarna i 5 centimeter tjocka kopparkapslar och sedan bädda in dem i lera i stora underjordiska grottor.

Där ska de kunna ligga skyddade i hundra tusen år över nästa istid.

"Klä kopparkapslarna med titan"
Men korrosionsforskaren Peter Szakalos och hans läromästare Gunnar Hultquist har länge varit kritiska till SKB:s tunna kopparkapslar.

- De tunna kopparkapslar som Svensk Kärnbränslehantering tänker använda kan i värsta fall kollapsa inom tusen år, säger han.

Den nya analysen av kopparmynten från Wasa visar att det behövs mycket, mycket tjockare kopparkapslar än de 5 centimeter som i dag är aktuella.

- Det behövs minst en meter tjock koppar – eller att man klär in kopparen i en annan korrosionsresistent metall, till exempel höglegerad titan eller det bästa rostfria stål som går att uppbringa. Nu är SKB:s kopparkapslar nakna, säger Peter Szakalos till Ny Teknik.

Peter Szakalos, Gunnar Hultquist och Olle Grinder på KTH har sökt patent på en egen metod att klä kopparrören med skyddande lager av korrosionsbeständigt material.

Se deras patentansökan här.

Nya mynt från valsad kopparplåt
De tretton forskarna har publicerat sina rön itidskriften Catalysis Letters.

De poängterar i artikeln att just de mynt som följde med Wasa ned i djupet var nypräglade kopparmynt av valsad kopparplåt – en nymodighet i Sverige som bara hade ett år på nacken.

Till skillnad från de tidigare handpräglade, ojämna kopparmynten hade de nya en jämn tjocklek och vikt, vilket gör dem helt unika för att göra noggranna korrosionsstudier på.

"Nu lyssnar man på oss"
Peter Szakalos säger att den tidigare kompakta tystnaden kring hans och Gunnar Hultquists kopparkorrosionslarm skingrats något.

- SSM har gett oss i uppdrag att granskaen två år gammal kopparkorroisinsstudie som den tidigare myndigheten SKI beställt av en internationell grupp korrosionskonsulter, säger Peter Szakalos till Ny Teknik.

SKB avvaktande
Däremot är reaktionen från SKB avmätt.

- Peter Szakalos redovisar resultat från sina egna mätningar och drar utifrån detta allt för långtgående slutsatser, säger Peter Wikberg, forskningschef på SKB, i ett uttalande på onsdagen.

Han hänvisar också till den rapport som SSM beställt.

- Också SSM:s experter riktar kritik mot både de resultat och de slutsatser som Peter Szakalos lagt fram, säger Peter Wikberg.

SKB ska senast i slutet av 2010 lämna in en ansökan om slutförvar av använt kärnbränsle på 500 meters djup i urberget i Forsmark i Uppland.