Energi

Klart att bygga tak över Tjernobyl

100 meter hög och 250 meter bred. Så ser den ursprungliga skissen ut.Ill: Ingemar Franzén.
Ny Teknik kunde redan i nummer 17 1996 visa hur den nya sarkofagen över Tjernobylrekatorn skulle se ut. Hela processen har dock fördröjts på grund av finansiella problem.Ill: Ingemar Franzén.

Det 20 år gamla betongskyddet över den havererade Tjernobylreaktorn i Ukraina håller på att vittra sönder. Nu lovar den europeiska utvecklingsbanken EBRD att lägga upp de pengar som fattas för att bygga en ny "sarkofag" över reaktor 4 i Tjernobyl.

Publicerad

Som Ny Teknik avslöjade redan våren 1996 planeras en ny, 100 meter hög och 250 bred bågformad fackverkssarkofag ovanpå den gamla betongsarkofagen. Men det har gått trögt att få fram pengarna.
Hela projektet har kostnadsberäknats till drygt 1 miljard dollar och en internationell insamling påbörjades för flera år sedan. Ett 30-tal länder har lämnat bidrag till fonden som före EBRD:s finansieringslöfte var uppe i cirka 600 miljoner dollar.
EBRD, som finansierar återuppbyggnad och utveckling i centraleuropeiska och centralasiatiska länder, går nu in med 507 miljoner dollar och fyller därmed upp med de pengar som fattas.
Skjuter över nytt skal
Den nya bågformade sarkofagen kommer att byggas på plats i närheten av Tjernobylreaktorn och sedan skjutas över den gamla betongsarkofagen som byggdes i all hast efter härdsmältan i slutet av april 1986.
Den gamla sarkofagen skulle hålla i 30 trodde man, men redan 1993, efter sju år, upptäckte man att den började spricka.
Den nya sarkofagen är konstruerad så att man ska komma åt att arbeta med den gamla sarkofagen och bland annat montera ned svaga delar och frakta bort det radioaktiva byggnadsmaterialet.
Man räknar med att bygget ska vara klart senast under 2009.
Forsmark slog larm
Tjernobylkatastofen skakade hela världen när reaktor 4 i det sovjetiska kärnkraftskomplexet Tjernobyl exploderade och spred radioaktiva moln över stora delar av Europa. Och det var de svenska kärnkraftsexperterna på Forsmark som först kunde meddela världen vad som hänt.
I Sverige slog sensorerna på Forsmarks kärnkraftstation i Roslagen larm klockan sju på måndagsmorgonen drygt två dygn efter explosionen. Det var en kemist på Forsmark som fått radioaktiva ämnen på sina skor och utlöst larmet.
Först fruktade man en olycka i Forsmark, men ingen radioaktivitet kunder konstateras inomhus, men väl utomhus. På Forsmark gick misstankarna snabbt till de sovjetiska kärnkraftsanläggningarna och så småningom kom sanningen fram - en härdsmälta i reaktor 4 i Tjernobyl i Ukraina nära gränsen till Vitryssland och Ryssland.
Tekniken eller mänskliga faktorn?
Tjernobylreaktorn var en så kallad grafitreaktor som utnyttjar kärnbränslet bättre än de kokvattenreaktorer som används i Sverige.
Nackdelen är emellertid att kärnklyvningen kan bli okontrollerbar vid låga effektuttag, vilket hände under de prover som man just då höll på med och som innebar att man hade dragit ned reaktorns effekt för snabbt, stängt av kylvattenpumparna och stoppat generatorn.
Det talas också om att driftspersonalen "tryckte på fel knapp", både bokstavligt och bildligt. De officiella rapporterna visar på en rad missgrepp som gjordes när personalen skulle korrigera den oväntade utvecklingen.
Läs svenska SKI:s analys på länken här till höger.
Hundratusentals döda och skadade
Bränderna i reaktorn bekämpades av lokala brandmän och så småningom också av hundratusentals soldater som dels försökte stoppa bränderna, dels hindra härdsmältan att fortsätta ned i marken.
Den officiella dödssiffran för Tjernobylkatastofen stannar på 31 personer som dog i samband med olyckan, men antalet dödsfall som kan kopplas till Tjernobyl uppskattas till hundratusentals personer som dött i cancer och andra strålskador.