Kall fusion: 18 timmar utesluter förbränning

(English version here).

Det var i Bologna på förmiddagen den 10 februari som uppfinnaren och ingenjören Andrea Rossi inledde ytterligare ett kontrollerat test av ”energikatalysatorn” – värmeapparaten som möjligen kan bygga på kall fusion.

Med sig hade han fysikern och forskaren Giuseppe Levi från Bolognas Universitet, som var den som kontrollerade det publika experimentet i januari.

Tillsammans körde de apparaten i 18 timmar.

– Det var extremt intressant. Det är klart att det handlar om ett internt test som jag behövde för att förstå vilka parametrar som man behöver ha kontroll på under ett längre test, men uppriktigt sagt ville jag se apparaten fungera i timmar, säger Giuseppe Levi till Ny Teknik.

– Minst sagt imponerande ur flera synvinklar. För det första repeterbarheten. Det är tredje gången jag ser apparaten, och den producerar energi på nytt.

– Det andra är att den här gången fyllde vi apparaten med vätgas i början, och sedan stängde vi kranen på flaskan. Den fungerade alltså 18 timmar med gaskranen stängd. Vilket är ganska imponerande.

– Jag vägde gasflaskan före och efter, och inklusive gasen vi släppte ut för att tömma slangen på luft hade det förbrukats 0,4 gram vätgas. Det är ingenting.

– Minimieffekten var 15 kilowatt, och då är jag konservativ. Jag beräknade den flera gånger och på kvällen gjorde vi en mätning och apparaten fungerade då mycket stabilt och producerade 20 kilowatt.

– När jag nu sett apparaten fungera i så många timmar är enligt min mening alla kemiska energikällor uteslutna, säger Giuseppe Levi.

Han förklarar att han den här gången valde att värma vatten utan att koka det, för att undvika felkällor.

Inledningsvis var temperaturen på det inflödande vattnet sju grader och under en period var utloppstemperaturen 40 grader. Med ett flöde på omkring en liter per sekund ger det en toppeffekt på över 130 kilowatt. Effekten stabiliserades dock senare mellan 15 och 20 kilowatt.

Giuseppe Levi förklarar att de inte hade någon peristaltisk pump med tillräckligt högt flöde utan anslöt apparaten till vattenledningen. Flödet var därför inte konstant, men genom att regelbundet ta tiden på viss inmatad volym avläst på ett räkneverk höll han kontroll på flödet.

Under natten spelades räkneverket in med en kamera.

Den inmatade elektriska effekten för att ”tända” apparaten var omkring 1250 watt under fem till tio minuter. Den sänktes sedan till omkring 80 watt, motsvarande effektförbrukningen i kontrollenheten.

– Den här gången öppnade jag också kontrollenheten eftersom någon sa att den skulle kunna innehålla ett dolt batteri. Och jag kan svära inför domstol att lådan var tom, så när som på kontrollelektroniken – fem mycket enkla plc:er – och vägde cirka sju kilo, säger Giuseppe Levi.

– Jag har också sett inuti själva apparaten – det mesta av volymen är isolering, och den största delen av tyngden på omkring 30 kilo utgörs av bly.

Han bekräftar att själva reaktorn, som uppges innehåller nickelpulvret, de hemliga katalysatorerna samt vätgasen, har en volym på omkring en liter. Detta var den enda delen han inte fick inspektera.

Det Giuseppe Levi nu planerar är fler test och en noggrann analys, före och efter drift, av nickelpulvret som energikatalysatorn laddas med.

– Om jag då, med så korrekta metoder som möjligt, verkligen ser förändringar i atomkärnorna, då är det fråga om ny fysik. Det är ingenting att göra, slår han fast.

Giuseppe Levi har arbetat tillsammans med Sergio Focardi, emeritus professor vid Bolognas Universitet och Andrea Rossis vetenskapliga rådgivare sedan fyra år.

NyT: Vad säger du till dem som tvivlar på ditt oberoende?

– Om jag vore en gammal professor med karriären klar, då skulle jag inte ha något att riskera. Men varje försök till bedrägeri från min sida skulle vara ett fruktansvärt självmål. Vad skulle jag kunna hoppas på? Att ha en titel i tio dagar, för att sedan bli utkastad från min egen institution. För om det är bedrägeri så kommer det fram förr eller senare. Det finns inget hopp för bedrägeri. Så om jag... alltså, jag skulle verkligen vara korkad. Ärligt talat skulle jag verkligen vara korkad! säger Giuseppe Levi.

En installation på en megawatt, bestående av 100 sammankopplade energikatalysatorer på 10 kilowatt med Andrea Rossis teknik, är tänkt att invigas i oktober i Athen och drivas av det grekiska nybildade företaget Defkalion Green Technologies (läs vår intervju här).

- - -

Läs även den vetenskapliga diskussionen om energikatalysatorn, med professor Sven Kullander och docent Hanno Essén som Ny Teknik bjudit in: "Det här måste man bejaka".  Sammanfattning även i webb-tv.