Handelsprofessor får flashback till 70-talet

Lars Hultkrantz, som är professor vid Handelshögskolan i Örebro, vill inte kommentera den nya studien, som har finansierats av Energimyndigheten och skötts av Strömsunds kommun, men säger att den här typen av prognoser ofta innehåller lösa antaganden och många möjliga felkällor.

- När man har summerat arbetsmarknadseffekterna av stora satsningar på till exempel gruvor och skog, har det nästan alltid visat sig att de antingen är helt misslyckade eller att de gav små positiva effekter, men att de var kortvariga och kostsamma, säger han.

Han tar beräkningarna kring Stekenjokkgruvan i början av 1970-talet som ett exempel:

- En statlig utredning kom fram till att gruvan skulle bli olönsam, men att samhället skulle tjäna på alla de jobb som den skapade.

- Men gruvan gav inte så många jobb åt Vilhelminaborna. Det krävdes kvalificerat folk för att driva gruvan och den arbetskraften fanns i Bergslagen.

- För att flytta upp till fjällen krävde bergslagsborna dubbelt så mycket i lön.

Gruvdriften gick med förlust och efter drygt 10 år lades gruvan ner.

Ett annat exempel som Lars Hultkrantz nämner är de stora statliga stödsatsningar på skogsbruk som gjordes i början av 1980-talet. Miljarder kronor pumpades in i de statligt ägda skogsbolagen för gallring, röjning och avverkning av skog.

Ett av argumenten för den stora satsningen var att det skulle skapa nya jobb i skogslänen.

- Men det visade sig i stället att arbetslösheten steg kraftigt på vintern.

- Pengarna gick nämligen mest till jobb som utfördes på sommaren och som varade tillräckligt länge för att lokalbefolkningen skulle kunna få en ny a-kasseperiod.

- Folk låstes in i ett system där de jobbade halva året med hjälp av statliga bidrag och gick på a-kassa den andra halvan.

Efter flera sådana här fiaskon slutade politiker och myndigheter att göra jobbprognoser när de lanserade nya projekt.

Men nu dyker sådana prognoser upp på nytt – ofta i samband med satsningar på förnybar energi.

Inför valet 2006 räknade Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ut att en satsning på inhemska förnybara bränslen skulle kunna ge 25 000 nya arbetstillfällen fram till år 2010.

Exportrådet räknade för några år sedan med att miljötekniken skulle skapa 10 000-15 000 nya jobb i Sverige fram till 2010.

- Jag får en flashback till 70-talet när jag hör sådana här siffror, säger Lars Hultkrantz,