Experten: Marknaden väljer bort säkrare litiumjonbatterier

2016-10-31 06:00  
Samsung-mobil vars batteri fattat eld. Foto: Polaris Images

Jakten på batterier som är små men samtidigt har hög energitäthet har fått branschen att fokusera på litiumkoboltbatterier – trots att det finns alternativ som är mer säkra, säger experten Lars Avellán.

Det har varit en minst sagt plågsam höst för Samsung. I augusti släpptes nya toppmodellen Galaxy Note 7, som skulle bli det sydkoreanske teknikföretagets efterlängtade seger över Apple och Iphone.

Men kort efter att Note 7 nått marknaden kom rapporter om att telefonen börjat brinna när batterierna laddades. I början av oktober gick Samsung ut med att man stoppat Note 7-produktionen helt efter att även ersättningsmobiler fattat eld vid uppladdning.

Läs mer: Teorierna om varför Note 7 kortsluts

Det är långt ifrån första gången som det sker olyckor med tekniska prylar som är utrustade med så kallade litiumjonbatterier. Under året har svensk media berättat om flera fall där så kallade hoverboards – eller balansskotrar – har börjat brinna, och i vissa fall även exploderat.

Litiumjonbatterier finns i många av prylarna vi omger oss med dagligen – exempelvis mobiltelefoner, bärbara datorer och videokameror, vilket fått många att undra om man bör vara orolig för att använda dessa saker.

Men enligt Lars Avellán, som i många år har arbetat som industriforskare på Swerea IVF, är tekniken i litiumjonbatterier inte osäker i sig. Men beroende på vilket kemisystem som används för strömförsörjning kan riskerna öka markant.

– Marknadskrafterna kräver att man ska kunna packa mycket energi i ett så litet batteri som möjligt. Det gör att de flesta producenter väljer att använda en katod av litiumkobolt till sina bärbara batterier, som kan råka ut för termisk rusning och börja brinna. Det kan handla om att ett mikroskopiskt korn har kommit in i battericellen under tillverkning, som sedan skapar en intern kortslutning.

Läs mer: Myndigheter utreder faran med hoverboards

Det finns andra litiumjonsystem som är betydligt säkrare – exempelvis Litium-mangandioxid. Men nackdelen med Litium-mangandioxid är att batterierna inte kan göras lika små.

– Valet av kemisystem är delikat för tillverkarna. Alla vet vilka kemier som är säkrare, men det är inte marknadsmässigt gångbart att använda dem, helt enkelt.

För att kunna minska riskerna med litiumkoboltsystemet måste alla i branschen prioritera säkerhet högt, menar Lars Avellán.

– Tillverkningen av den här sortens batterier kräver extremt renhet – något som en del tillverkare måste jobba med att förbättra. Det innebär att hela produktionslinjen behöver ske i renrum utan minsta dammkorn. Minsta främmande korn kan som sagt skapa kortslutningar. Så länge batteriproduktionen sköts av företag med olika renhetstänk tycker jag att man som konsument kan vara orolig för säkerheten.

Webb-tv: Delarna som kan börja brinna i din hoverboard

Han lyfter också fram att det finns i dag tekniker som kan förhindra att litiumkobolt-batterier fattar eld vid termisk rusning.

– Elektrolytvätskan i batterierna är ofta uppsugen i ett poröst material. Man kan tillverka det membranet i ett material som gör att batteriet slutar fungerar och inte riskerar att börja brinna om det sker en kortslutning.

Utvecklingen av framtidens mer energitäta batterier kan mycket väl komma att begränsas av risköverväganden inom branschen.

– Sannolikheten är stor att olycksrisken bara kommer att fortsätta öka i samband med att man går mot en högre energitäthet, säger Lars Avellán.

Kalle Wiklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt