Energi

Elforsk släpper rapport om kall fusion

Nu släpper Elforsk rapport om kall fusion. Bilden illustrerar ett experiment gjord av italienska uppfinnaren Andrea Rossis mot kall fusion. Foto: Mats Lewan
Nu släpper Elforsk rapport om kall fusion. Bilden illustrerar ett experiment gjord av italienska uppfinnaren Andrea Rossis mot kall fusion. Foto: Mats Lewan

Elbranschens FoU-bolag Elforsk släppte på måndagen en rapport om kall fusion eller LENR. Rapporten ger en översikt av teknikområdet och ställer frågan om vi står inför en ny era inom energitillförsel.

Publicerad

”Low Energy Nuclear Reactions, LENR, är ett område som fått ökad uppmärksamhet under de senaste två till tre åren. När ett dussin företag framför att de ägnar sig åt att kommersialisera LENR-tekniken, kan detta möjligen indikera att något oväntat upptäckts och att denna upptäckt i framtiden eventuellt kan komma att påverka energitillförseln i samhället.”

Så skriver Elforsk i förordet till rapporten som är sammanställd av Margaretha Engström vid Vattenfall Research & Development samt Sten Bergman vid konsultföretaget Stonepower.

LENR är ett samlingsnamn på tänkbara hittills okända typer av kärnreaktioner som skulle kunna förklara observationer av onormalt stor energiutveckling i vissa experiment. Det som ibland kallas kall fusion räknas dit.

Titeln på rapporten är "Low Energy Nuclear Reactions – Informationssammanställning beträffande ett omdiskuterat fenomen".

Författarna konstaterar att om uppgifter från olika grupper som arbetar med tekniken stämmer "står vi inför det oväntade, att det kanske finns en ny process som vida överträffa konventionell bränslebaserad energiomvandling", men också att uppgifterna har ifrågasatts av många.

De drar slutsatsen: ”Idag handlar LENR-tekniken inte längre om på vad man tror eller inte. Det handlar mer om att vara konstruktivt skeptisk och acceptera att vissa LENR-apparater tycks avge mer energi än de rimligen borde med klassiska antaganden om bakomliggande processer.”

I ett avsnitt om föreslagna teorier går författarna igenom ett axplock av den spretiga floran av teoribyggen kring LENR. Många hävdar att fungerande LENR skulle strida mot etablerade vetenskapliga modeller, men i rapporten slår författarna fast att ”om 'ny fysik' behövs handlar det om fenomen som kan uppträda i speciella miljöer. Den grundläggande fysiken kan inte ändras.”

De föreslår också att frågan om teori är underordnad, och skriver att ”resultat är resultat, teorier får komma sedan”, samt ”processen att först hitta fenomen, vilka inte kan förklaras teoretiskt förrän senare, är den gängse vägen för transformativ kunskap.”

Bland genomgången av resultat pekar författarna ut en rapport av en grupp svenska och italienska forskare som den enda oberoende utvärdering av LENR-teknik som gjorts. Rapporten gällde en mätning på den italienska uppfinnaren Andrea Rossis energiapparat E-cat tidigare i år, och delfinansierades av Elforsk.

Elforsk rapport går också igenom tänkbara tillämpningar av LENR – alltifrån el- och värmeproduktion och fordonstillämpningar till flyg- och rymdtillämpningar, transmutation av radioaktivt avfall och konsumentprodukter.

Författarna skriver: ”Att tekniken förefaller att vara skalbar nedåt gör den förstås ytterst intressant i tillämpningar med distribuerad elproduktion. I ett energi- och klimatperspektiv skulle LENR-tekniken – givet att det går att utveckla tekniken – kunna få oanad betydelse.”