Effekthöjningen ger bara en halv reaktor

Barsebäcksverkets två reaktorer hade 600 MW effekt vardera. De stängdes 1999 respektive 2005. Men de skulle ersättas genom att effekten i resterande kärnkraftverk ökades med totalt 1 285 MW.

Detta skulle vara klart i år. Men hittills har ökningen stannat vid drygt 300 MW. Alltså en halv Barsebäcks­reaktor. Det egentliga utfallet är sämre än så.

Energimyndigheten trodde 2006 att vi i år skulle få 72,4 TWh från kärnkraft. Men det blir högst 59 TWh, vilket är en minskning med 8 TWh jämfört med 2006. Den låga produktionen de senaste åren beror till stor del just på projekten som skulle höja effekten.

Oskarshamn 3 har visserligen höjt effekten rejält och provdriften går nu bra. Men man är tre år efter plan och under tiden har det varit många stopp.

För sex år sedan uppgavs att 1 285 MW höjd effekt skulle kosta 10 miljarder kronor. Men bara i Oskarshamn har investeringen blivit minst en miljard dyrare än budget, totalt 5 miljarder. Vattenfall hade i somras använt 7 miljarder i Ringhals och Forsmark.

Det största kärnkraftverket, Ringhals, är under särskild tillsyn av strålsäkerhetsmyndigheten SSM sedan brister i säkerhetskulturen uppdagades 2009. Tills den hävs är en effekthöjning utesluten.

Forsmark skulle höja effekten runt 2009, men hade särskild tillsyn 2006–2009 efter en allvarlig incident. För Forsmark 3 finns ingen plan alls och effekthöjningen i de övriga reaktorerna är flera år försenade.

Oskarshamn 2 har skjutit effekthöjningen från 2011 till 2015. Nu går den på sänkt effekt på grund av fel i de nya större turbinerna. Dessutom klarar reaktorn inte alla de nya säkerhetskrav som gäller senast nyår 2013.

Skälet till att effekthöjningarna inte fungerat som tänkt är flera. Verken har på samma gång kört projekt för säkerhetshöjande åtgärder, för förlängd livslängd och intrångsskydd.

– Med facit i hand kan man se att det var optimistiskt att göra så mycket på en gång, säger Inge Pierre, kärnkraftsansvarig på Svensk Energi.

Förseningarna påverkar dock inte tillståndsbesluten, meddelar Anna-Karin Hatt, it- och energi­minister.

– Men det är viktigt att man gör de här åtgärderna när de stör minst, säger Anna-Karin Hatt.