Det första gröna mikronätet

2017-10-05 06:00  

Mikronät kan vara ett sätt att bli självförsörjande på el. På Österlen börjar nätbolaget Eon snart testa metoden när 150 elkunder ska klara sig med sol- och vindkraft.

På fältet utanför Simrishamn skiner solen på elva rader solpaneler. Vindkraftverkets rotorblad brummar lätt mot vinden.

I närheten av byn Simris finns sedan flera år en vind- och solkrafts-anläggning. Nu har Eon kompletterat den med ett batterilager, en reservgenerator och ett kontrollsystem. Syftet är att testa hur ett lokalt energisystem, ett så kallat mikronät, fungerar i verkligheten.

Mikronät är en gammal teknik som har använts i avlägsna områden där det inte finns någon anslutning till ett stort elnät. Det vanligaste är då att mikronäten drivs av en dieselgenerator.

Här ska i stället de 150 kunderna som ingår i pilotprojektet klara sig helt med förnybara energikällor. På så sätt är mikronätet utanför Simris det första i sitt slag, enligt Eon.

Läs mer: Lokala elsystem viktiga i kristider

Hjärtat i mikronätet är kopplingsstationen, en anonym liten bod intill solcellerna. En display på ställverket visar att vindkraftverket och solcellerna just nu tillsammans ger 300 kW.

– All effekt i mikronätet passerar här. Det är ganska häftigt eftersom det är ett rätt litet utrymme, säger Demijan Panic, elkraftsingenjör på Eon och ansvarig för mikronätets batteri- och kontrollsystem.

Mikronätet är anslutet till det stora elnätet, men kan också kopplas ifrån och drivas som så kallat ö-nät. Det Eon framför allt vill undersöka är om det i ö-driftsläge går att leverera samma elkvalitet vad gäller spänning och frekvens till kunderna som i det vanliga nätet. Dessutom vill företaget försäkra sig om att det går att slå av och på ö-driftsläget utan att kunderna märker något.

En utmaning med mikronätet är att det saknas tunga roterande delar som bidrar med så kallad svängmassa. Den rörelseenergi som finns i de roterande delarna skapar en tröghet i systemet som hjälper till att dämpa frekvensfallet även om ett kraftverk skulle falla ifrån.

I mikronätet finns inga sådana tunga roterande delar. I stället kan batterisystemet bistå med så kallad syntetisk svängmassa i ö-drift. Det innebär att batterierna pytsar ut energi när frekvensen i mikronätet behöver höjas. Vid jordfel eller kortslutning kan batterierna också bidra med den effekt som behövs för att skyddssystemen ska fungera.

– I vårt mikronät är batterierna mer än bara energilager. De hjälper till att hålla spänning och frekvens i ö-driftsläge, säger Eons projektledare Staffan Sjölander.

Mikronätet är just färdigbyggt och ska invigas i slutet av oktober. Men först ska det testas i ö-nätsdrift i början av oktober.

Om pilotprojektet i Simris faller väl ut ser Eon affärsmöjligheter i att bygga och driva mikronät i framtiden. Det kan bli ett alternativ till att bygga och underhålla ledningar över långa sträckor.

I vinter kommer pilotprojektet i Simris att utökas. Då ska styrutrustning installeras på några av hushållens varmvattenberedare och värmepumpar, för att Eon ska undersöka om kundernas vattentem-peratur kan minskas när sol- och vindkraftsanläggningen levererar lite el. Om det är möjligt kan framtida mikronät byggas med mindre batterilager, vilket gör investeringen billigare.

Ann-Katrine Karlsson bor i Simris och är en av kunderna i Eons experiment.

– Om man inte sätter i gång att testa olika saker händer inget. Det här är känslan av en framtid för barnbarnen, säger hon.

Drivs under tre år

150 elkunder, främst privathushåll men även ett par företag, ingår i mikronätet.

Vindkraftverket har en installerad maxeffekt om 500 kW och solcellsparken 440 kW.

Batterilagret består av litiumjonbatterier från Samsung. Lagret har en kapacitet om 333 kWh och en elektrisk uteffekt om 800 kW. Hela batterisystemet har levererats av italienska Loccioni.

Reservgeneratorn drivs av HVO-diesel som framställs mestadels av slaktavfall. Den dras i gång om batterilagret laddas ur så att endast 20 procent av kapaciteten återstår.

Batterilagret beräknas räcka till att förse kunderna med el under en halvtimme under en kall vinterdag. Bränslet i tanken till reservgeneratorn bedöms räcka för ett par dagar.

Den styrutrustning som ska installeras hos hushållen i vår är styrdosan Bobbie från M Climate, som sätts på varmvattenberedaren, och en smart termostat från Ngenic, som installeras vid värmepumpen.

Eons mikronät ska drivas som ett pilotprojekt under tre år. Den första fasen, som omfattar byggnation, kostar 20 miljoner kronor. Den andra fasen, som handlar om att sänka temperaturen på kundernas varmvatten, kostar 25 miljoner kronor, och finansieras delvis av EU-medel.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt

COMSOL