De är testpiloter för nya smarta elnätet

Det står fortfarande flyttkartonger lite här och där i den ljusa, nybyggda fyran. Två veckor har gått sedan familjen Estmark Holmberg flyttade in. På ytan ser allt ut som vanligt. Det är först när man tittar lite närmare på eluttag och strömbrytare som det märks att lägenheten inte är som andra.

– När vi först kom in kunde vi inte tända lamporna. Det visade sig att ”borta”-funktionen var aktiverad, säger Erik Holmberg.

”Borta/hemma”-knappen vid ytterdörren är en av de smarta funktioner som ska hjälpa familjen att minska elförbrukningen och påverkan på miljön. Ett tryck på knappen ser till att inga apparater står och drar ström i onödan.

– Ingen lämnar bilen med tändningen på, men det gör du med ditt hem, säger Ralf Späth affärsutvecklare på ABB, ett av de företag som deltar i projektet.

ABB står bakom själva hjärnan i lägenheten, den smarta elcentralen. Via kommunikationskablar som når ut i varje kontakt och strömbrytare går det att styra elanvändningen. Han berättar entusiastiskt om de 36 sensorerna som ger järnkoll på om någon vistas i de olika rummen och exakt hur mycket olika apparater drar.

Nästa steg blir att mata in uppgifter om aktuellt elpris och aktuell koldioxidbelastning i det svenska kraftnätet. På så sätt kan systemet se till att tvättmaskinen körs när priset eller koldioxidavtrycket blir som lägst.

– Du väljer bara när tvätten ska vara klar. Sedan sköter systemet resten, förklarar Annika Kühner, miljöchef på Electrolux hemprodukter, som utvecklar de vitvaror som används i projektet.

Allt sköts via en display i hallen som också visar aktuell elförbrukning och annan information. Under utveckling är att styrning och övervakning ska kunna göras med appar i mobilen.

Erik Holmberg hoppas att familjen ska bli mer medveten om både miljö och kostnader under de två år som forskningsprojektet pågår.

Men än så länge får han och de övriga i familjen nöja sig med att kunna sköta lamporna med displayen. De mer avancerade funktionerna ska komma in efter hand.

Ytterligare 170 lägenheter står på tur att utrustas med tekniken. Det kommer dock att dröja innan smarta elnät blir vardagsmat i svenska hem, säger Lars Gärde på Byggvesta, en av byggherrarna i Norra Djurgårdsstaden.

– I dag är tekniken alldeles för dyr i förhållande till miljönyttan för att det ska vara motiverat. Sedan gäller det också att inkludera den stora energislukaren – värmesystemet.