Energi
Danska pengar till Chromogenics smarta fönster-fabrik
Uppsalaföretaget Chromogenics tar in 15 miljoner kronor i riskkapital från danska Bankinvest och har nu tillräckligt med kapital för att bygga en större fabrik för tillverkning av Chromogenics tunnfilm som gör fönster smarta och energisnåla.
Kapitalet från Bankinvests fond BI New Energy Solutions är en del av den investeringsrunda som Chromogenics gjorde tidigare i höstas och som då gav företaget 35 miljoner kronor i nytt riskkapital från Volvo Technology Transfer, Innovationsbron och Industrifonden.
Med det danska kapitalet på 15 miljoner kronor har Chromogenics alltså fått 50 miljoner kronor att satsa i en fabrik som är 10-15 gånger större än den nuvarande pilotanläggningen i Uppsala.
I dag matas små plastark in för hand i en ”sputter” och beläggs med flera lager metalloxid som ändrar färg när de laddas eller laddas ur.
På sikt hoppas man kunna bygga en fabrik som kan serietillverka filmerna i rullar i stället för som nu i ark. Den nya produktionsanläggningen som nu håller på att byggas är dock inte det slutliga målet. Det är först med nästa maskin, som man nu inveterar i som det blir ett fullskalig produktion.
Motorcykelvisir första produkten
I början av nästa år väntas den första kommersiella produkten lanseras. En amerikansk hjälmtillverkare ska använda Chromogenics film i reglerbara visir till motorcykelhjälmar.
Vid sidan av hjälmtillverkare är flyg- och bilindustrin intresserade av den nya tekniken. Bland annat skulle den kunna användas i flygplansfönster som alternativ till plastluckorna som man idag drar ner för att inte bli för varm eller bländad.
Professor Granqvists idé
Tekniken baseras på den forskning som fysikprofessorn Claes-Göran Granqvist startade på 1980-talet och senare blev en del av Ångström Solar Center i Uppsala.
Han kom på en metod att kombinera ett elektrokromt skikt av volframoxid och nickeloxid med två transparenta elektriskt ledande skikt på polyesterfolie med hjälp av så kallat sputterteknik. Genom att ladda respektive urladda platsfolien kan man ändra ljusgenomsläppet.
När man lägger en elektrisk spänning på plastfilmen mörknar den och absorberar solljusets energiinnehåll. När man laddar ur filmen blir den genomskinlig och släpper igenom solljuset.
- Folien är avsedd att monteras på en av glasytorna i en fönsterkonstruktion och kan med en spänningskälla på några volts likström steglöst varieras mellan sitt mörka och ljusa ändläge. Energiförbrukningen är mycket låg eftersom den bara drar ström vid förändring av materialets genomskinlighet, säger Chromogenics vd Bengt Åkerström.
