Energi

20 förslag: Så skapas ett flexibelt elsystem

I framtiden måste elsystemet fungera trots många småskaliga elproducenter och väderberoende energikällor. Då krävs flexibilitet. Här är 20 råd för hur Sverige kan nå dit.

Publicerad

Energiöverenskommelsen som slöts sommaren 2016 slår fast att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybar år 2040. Men om Sverige ska klara sig utan kärnkraft måste man använda allt mer sol- och vindkraft, som är ojämn och väderberoende.

Utmaningen blir att ändå hålla balans i elsystemet, samtidigt som elkvaliteten och den tillgängliga effekten hålls på godtagbara nivåer.

Lösningen stavas flexibilitet. Ett flexibelt elsystem ska klara att ta emot energi i varierande mängd, skicka energi i olika riktningar, och flytta energianvändning till tider när belastningen på elnätet är liten.

– Ju mer flexibelt elsystem vi har desto mindre behöver vi förlita oss på att bygga ut elproduktionen hela tiden och att bygga ut elnätet, säger Marielle Lahti, projektledare på Forum för smarta elnät.

Regeringen tillsatte Forum för smarta elnät 2015 för att främja utvecklingen av smarta elnät. Nu har en arbetsgrupp inom forumet tagit fram 20 rekommendationer för hur Sverige kan uppnå flexibilitet i elnätet.

Rekommendationerna spänner över flera områden och handlar bland annat om förbättrade möjligheter för nya affärsmodeller, informationsinsatser och it-säkerhet. Forum för smarta elnät har lagt merparten av uppgifterna på sig själv, men arbetsgruppen pekar också ut Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten och Svenska kraftnät som utförare.

Kommer Sverige att klara målet 100 procent förnybar elproduktion 2040 om alla era rekommendationer genomförs?

– Det är för mycket att säga, men vi tror att det här är vägen framåt. Om vi inte gör de här sakerna tror vi att det blir svårt att nå målet, säger Marielle Lahti.

Arbetet med några av rekommendationerna har redan påbörjats. Det handlar till exempel om att beräkna hur mycket flexibilitet som egentligen kommer att krävas i elsystemet. Det har forumet redan börjat med och ska ha resultat klara under första halvåret 2018.

Finns det något förslag som är extra viktigt?

– Vi ser det här som ett paket, men det är väldigt tydligt att vi måste få till incitament för smarta investeringar i nätinfrastrukturen. Smarta elnätslösningar måste in i form av både hård- och mjukvara i lokalnäten, säger Marielle Lahti.

Varför behövs det?

– Som det är nu kan nätägarna höja nättariffen om de investerar i traditionell teknik, medan det saknas tillräckliga incitament för investeringar i digitalisering.

På vilket sätt kan digitalisering skapa ökad flexibilitet i elsystemet?

– Smart elnätsteknik gör det möjligt att mäta hur mycket energi en kund använder per timme och då kan kunden eller en tredje part skräddarsy en energitjänst så att till exempel värmepumpar styrs att använda mindre energi när belastningen på nätet är hög, säger Marielle Lahti.

Jag trodde att du skulle säga att större skillnader i nättarifferna är den viktigaste åtgärden?

– Ja, priset är ett viktigt incitament för att göra en förändring. Det speglar sig i många av våra rekommendationer. Vi föreslår till exempel att man ska påskynda utrullningen av timvis mätning för att kunna ha nättariffer som speglar hur trångt det är i nätet.

En rekommendation handlar om tydligare ansvar för flexibilitet genom energilager, kan du ge exempel på otydligheter i dag?

– Det finns en del oklarheter kring lagerfrågan, om vem som får erbjuda lager till kund. EU-kommissionen har lagt ett stort lagstiftningspaket om det här som nu är på förhandling. Vi ser att det kommer att finnas behov av lager och om det är otydligt vad nätbolagen får göra kan det bli en blöt filt över den konkurrensutsatta marknaden.

Under torsdagskvällen ska de 20 rekommendationerna presenteras för representanter från energibranschen. Därefter lämnas rapporten över till regeringen, som sedan får ta ställning till om de föreslagna uppgifterna ska utföras.

Tror du att alla rekommendationer kommer att genomföras?

– Det hoppas jag. De har en väldigt bred förankring. Arbetsgruppen som har tagit fram rapporten består dels av representanter som vi har pekat ut som utförare, dels av hård- och mjukvarutillverkare, kunder, nätägare och andra energiföretag, säger Marielle Lahti.

Några av rekommendationerna

1. Förtydliga roller och ansvar för flexibilitet genom lager

2. Skapa ekonomiska incitament för efterfrågeflexibilitet genom tydligare prissignaler

3. Utred hur nätägare kan stimuleras att byta elmätarna tidigare

4. Säkerställ enklare dataåtkomst genom att etablera en nationell elmarknadshubb

5. Se över beskattningsmodellen för energilager

6. Utred incitament för nätbolagen att upphandla flexibilitetstjänster

7. Utred förutsättningarna för ett flexiblare regelverk för testbäddar och piloter där ny teknik och nya affärsmodeller kan testas

8. Utred om ersättning för nätnytta kan ges till andra aktörer än producenter

9. Skapa förutsättningar för och beskriv nyttorna och riskerna med lokala energisystem

10. Utred hur hanteringen av obalanser kan utvecklas så att det främjar flexibilitet