Provkörning av Ford Kuga – Fords uppdaterade laddhybrid 

För några år sedan dödförklarades laddhybriden och många pratade om att ”övergångsteknikens” bäst före datum hade passerats. Men många lockas av tekniken och försäljningen ser inte alls ut att störtdyka.

I Europa har den laddbara Ford Kuga varit en toppsäljare, faktiskt den mest sålda både 2021 och 2022. För år 2024 har modellen uppdaterats, men är det tillräckligt för att återupprepa tidigare bedrifter?

Design

Den bil som Ford polerat fram i uppdateringen skiljer sig inte markant från tidigare. Det är bara en facelift vi pratar om. Dock är det de små detaljerna som gör att bilen får ett lite fräschare uttryck. Här är inte minst den ljusribba man lagt i fronten starkt bidragande som tillsammans med en ny grill och lite omarbetade strålkastare skiljer.

Storleksmässigt är det här en typisk mellanklassare och de rivaler som Ford ämnar trumfa är Kia Sportage, Nissan Qashqai och Hyundai Tucson. 

Öppna dörren och kliv in och då vecklas gummiskydd ut för att skydda dörrkanten och framförallt grannens bil. Det är trevligt (om än inte en nyhet, lanserades 2013).

Inuti kupén är det väldigt typiskt Ford. Det är ganska enkelt men inte spartanskt. För den som är van vid traditionella bilar är det lätt att finna sig tillrätta, det är en hel del knappar och vred – med ett lite udda undantag. Klimatkontrollen har digitaliserats, det kan jag tycka är synd.

Som förare har man en digital instrumentering att förlita sig på samt en mittskärm för kartor och infotainment. Värt att notera är att man även får ett ljudsystem från Bang&Olufsen.

Komfortmässigt sitter jag som normalstor herre bra och sikten är god. Detsamma gäller även i baksätet, dock kan längre personer få det lite tunt med luft ovanför huvudet.

Praktikalitet har stått högt upp på listan för utvecklingsteamet och baksätet är skjutbart. Men det är inte tal om några fjuttiga justeringar här. Nej, det är så pass att man kan öka benutrymmet enormt om man skulle vilja det, alternativt se till att göra det trängre bak för att kunna lasta 140 liter mer.

En annan viktig sak Ford gjort är att öka dragvikten, numera får du häkta på 2 100 kg på kroken.

Teknik

I uppdateringen har Ford inte ändrat upplägget i drivlinan i sin Kuga. Det är fortfarande en 2,5-liters bensinmotor som tar hjälp av en elmotor för framdriften. Bilen är framhjulsdriven där systemeffekten ligger på 178 kW eller motsvarande 243 hästkrafter – vilket är något mer än tidigare. 

Accelerationsprestandan är därefter och resan 0-100 km/h går på 7,3 sekunder (två sekunder snabbare än tidigare). Om man istället vill maximera miljövinsten med drivlinan kan batteriet om 14,4 kWh leverera resor på upp till 69 km enbart på el.

En viktig del i uppdateringen är dock under skalet. Enligt Ford ska det nya operativsystemet och skärmen vara dubbelt så snabbt som det tidigare. Översatt till vardagsspråk: mindre lagg och frustration. Med det sagt, det finns inte jättemycket att göra här – men det som finns är ganska intuitivt att interagera med.

Bilen har trådlös telefonspegling och en fin sak är att den även speglar navigation från mobilen i både förarinstrumenteringen och head up displayen.

På vägen

Vi rullar i väg från norrort i Stockholm och inleder testet med motorvägen. Elmotorn klarar av att accelerera upp ekipaget bra, men det är ingen wow-känsla här inte. Uppe i motorvägshastighet så är bilen annars trevlig att åka med i, vindbrus och däcksbuller hålls nere bra.

Efter att ha kört slut på batteriet kommer den så viktiga brytpunkten då datorerna anser att det är dags att sätta igång fossilförbränningen. Här kan det bära eller brista.

Så när bensinmotorn drar igång märks det av, men jag måste ändå säga att övergången är stilig. Det är inget större hack då elektroner byts mot bensin och transmissionen hänger med utan att klaga.

Värt att notera är att Ford valt att satsa på en större bensinmotor i sin laddhybrid. Det innebär att till skillnad från andra, som förlitar sig på alternativ om 1,4/1.5/1,6-liter har man en mer robust backupplösning här. Och det märks, där andra alternativ kan kännas lätt ansträngda så fort det slår över till fossilmotorn, håller Kugan god form. 

Men när man börjar trycka på och utforskar de yttre registret spricker bilden något. Dels i form av att det börjar vibrera och dels i form av ljudet. Nej, när det kommer till raffinemang i drivlinan är det här ganska långt från den 1,5-literspjäs som VW precis stöpt om för sina laddhybrider. 

Ekonomi och förbrukning

Priset för ett stycke laddbar Kuga börjar på 479 900 kronor och för att få den ”fullutrustad” är det 85 000 kronor på det. 

Närmsta konkurrent är Kia Sportage (477 600 kr), klivet ovanför ligger VW Tiguan och Skoda Kodiaq.

Den officiella räckvidd på 69 km uppnådde vi aldrig under vårt test. 55-58 km var det vi kom under goda förhållanden. Det här räcker säkert för många, men under vintern lär detta kapas ned rejält.

Efter det att vi kört slut på batteriet så rullade bilen ändå förhållandevis snålt. Under våra tester låg vi runt 0,4 liter per mil, vilket innebär att batteri/elmotor ändå går in och stöttar när de kan för att hålla förbrukningen nere.

Summerat

I segmentet med mellanstora laddhybrid-suvar är det trångt i dag. ”Alla” är där och i år generationsskiftade både VW Tiguan och Skoda Kodiaq vilket gjorde konkurrensen ätter värre. Ford har det utmanade här, men om man attraheras av designen, vill ha ”bäst” dragvikt och praktiskt baksätet – ta tiden att testa bilen. Med det sagt: glöm inte bort att åka och jämföra med Volkswagens och Kias erbjudande.