Meta bygger ”världens snabbaste ai-superdator” – med din data

2022-01-25 07:40  
I höstas presenterade grundaren Mark Zuckerberg den nya inriktningen för Facebook som då bytte namn till Meta – nu presenterar moderbolaget en satsning på en ny superdator. Arkivbild. Foto: Eric Risberg/AP/TT

Meta bygger världens snabbaste dator. En viktig del i konstruktionen är data från miljontals användare på Facebook, Instagram och Whatsapp. ”Allting vi bygger har med människors integritet att göra, folk ska känna sig säkra”, säger Metas kommunikationschef i Sverige till TT.

Den nya datorn, som enligt Meta själva väntas helt färdig till sommaren, kommer vara "världens snabbaste AI-superdator", enligt bolaget.

Projektet har redan pågått i två år och datorn är klar så till vida att den redan tagits i bruk. Bygget förkortas RSC (Research super cluster) och påminner rent fysiskt om en traditionell bild av en serverhall, tanken är att datorn ska "bygga nya och bättre AI-modeller". Meta nämner i ett blogginlägg områden som direktöversättning för människor i grupp som fokusområde. Andra möjliga fördjupningar är inom datorseende, som kan handla om allt från ansiktsigenkänning till upptäckter av cancertumörer eller styrning av robotar i fabriker.

Läs mer: Ta bort dig från nätet – så minskar du dina spår på internet

Tanken är även att datorn ska hjälpa till att bygga Mark Zuckerbergs framtidsvision: Metaverse – den helt integrerade virtuella vardagen.

– Det är helt enkelt för vårt interna forskningsbruk, en del är att bygga framtidens system för metaverse, säger kommunikationschef Lukasz Lindell.

Data från användare

Även en superdator är beroende av data för att kunna komma fram till något nytt, och där ämnar Meta använda data från användare av bolagets plattformar – Facebook, Instagram och Whatsapp. Det kan exempelvis handla om text, bild eller video. I blogginlägget betonar Meta att RSC byggts med integritet och säkerhet som högsta prio och att superdatorn inte har egen anslutning till internet.

– Vi tar säkerheten på väldigt stort allvar. Det är inte så att folk ska känna sig oroliga över sina personliga meddelanden. All data granskas och anonymiseras, ingen vet vem man är på individnivå, allt är mycket mer utzoomat än så, säger Lindell.

Säkerhetstanke

Meta och andra större techbolag har dock ingen felfri historik när det kommer till användarsäkerhet och datahantering, alltifrån valpåverkan till psykisk ohälsa och personligt riktade annonser är ämnen som debatterats inom branschen den senaste tiden.

– Vi tar det på största allvar, datorn har som sagt ingen egen koppling till internet. Utan den kommer att matas med data som krypterats och anonymiserats.

Finns det någon möjlighet för användarna att säga "nej, jag vill inte att min data används som forskningsunderlag?"

– Jag har ställt den frågan vidare men i nuläget har jag tyvärr inget svar att ge där.

Exakt var rent fysiskt den nya superdatorn befinner sig berättar Meta inte, med hänvisning till säkerhetsskäl.

Fakta: Superdatorn i siffror

Superdatorn som går under namnet RSC (Research super cluster) kommer enligt Meta att klara att hantera en biljon (en miljon miljoner) parametrar på datamängder stora som en exabyte (en miljard gigabyte). Meta beskriver det själva som datamängd motsvarande 36 000 års högupplöst video.

Lagringsmässigt har RSC 231 petabytes att tillgå, en petabyte motsvarar 1 000 terabytes. En ordinär laptop har i dagsläget sällan mer än en halv terabyte lagring.

RSC kommer, fullt utbyggd, ha 16 000 grafikprocessorer och klara av beräkningar på 5 exaflop. En exaflop översätts, något förenklat, till en miljard miljarder databeräkningar per sekund. En exaflop är en miljard gigaflop. Grovt förenklat kan en modern relativt dyr persondator sägas klara av 10 000 gigaflop.

Någon exakt kostnad för superdatorn, projektet, dess elförsörjning eller miljöpåverkan har Meta inte tillkännagivit.

Källa: Meta

Marcus Alexandersson/TT

Mer om: Meta Facebook

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt