Krypteringsavtal blir lag
En 50 meter lång motorvägsbro i glasfiberarmerad plast byggs just nu över motorvägen M6 i Lancashire i norra England. Plastbron, som ersätter en 40 år gammal betongbro, byggs av danska fiberkompositmoduler.
EU begränsar spridningen av krypteringsprogram. Nya regler blir bindande svensk lag. I april blir det olagligt att sprida starka krypteringsprogram på Internet utan tillstånd. Men myndigheterna vågar inte säga om förbudet också gäller program som redan är tillgängliga på nätet. - Vissa länder har ju haft en annan praxis än Sverige. Jag vet inte vad som kommer att gälla nu men skulle avråda från att lägga ut krypteringsprogram som har mer än 64 bitars nyckellängd, säger Inger Åsborn, ISP (Inspektionen för strategiska produkter). EU-beslutet var uppfört på dagordningen som en ren formalitet vid ett möte mellan EUs social- och arbetsmarknadsministrar i tisdags - efter Ny Tekniks pressläggning. Beslutet är en konsekvens av det internationella Wassenavtalet från december förra året. Det blir nu svensk lag, efter EUs beslut. Förändringarna träder i kraft så snart de har publicerats i EUs officiella tidning; omkring fyra veckor efter tisdagens rådsmöte. På några punkter innebär EU-beslutet en minskad kontroll av krypteringsprodukter: * Exportkontrollen avskaffas för krypteringsprogram med upp till 56 bitars nyckellängd. * Exportkontrollen avskaffas för kryptering som enbart gäller digitala signaturer. * Det blir tillåtet att resa med starka krypteringsprogram i en egen bärbar dator. Däremot är det i hög grad oklart vad som gäller för 128-bitars program som PGP (Pretty Good Privacy). Formellt sett överskrider de starka programmen en ny gräns på 64 bitar för masspridda program. Men samtidigt finns ett generellt undantag från exportkontroll för krypteringsprogram som redan är i omlopp ("in public domain"). Det undantaget kvarstår också efter tisdagens EU-beslut. Den här regelkonflikten gör myndigheterna villrådiga. - Jag vet faktiskt inte vad jag skall svara, jag tycker fortfarande att tolkningen är oklar, säger Inger Åsborn. Villrådigheten blir inte mindre av att EU-beslutet kom upp på socialministrarnas möte utan någon politiskt debatt. Ärendet blev inte meddelat riksdagens EU-nämnd inför nämndens sammanträde i fredags. Varken myndigheten ISP eller UD har utfärdat några handlingar om hur de nya reglerna skall tolkas och förstås.