Frisk hand lär protes

En handprotes som styrs av nervimpulser, som kan röra på enskilda fingrar och som dessutom ger känseln i handen tillbaka. Det låter som science fiction men forskare i Lund har kommit en bra bit på väg, även om protesen fortfarande inte är verklighet. På Tekniska mässan visar de en video med en artificiell hand som styrs av muskelsignaler från en amputerad arm. Forskarna har konstruerat ett system som av en frisk hand lär sig vilka nervsignaler det ska tolka för att kunna röra protesen - Så här långt ser det mycket lovande ut. Till skillnad från dagens proteser som bara kan öppna och stänga handen, kan vår artificiella hand utföra sju olika rörelser, säger Fredrik Sibelius, doktorand vid institutionen för elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola, LTH. Den artificiella handen styrs med hjälp av muskelsignaler från den amputerade armen. Det är möjligt tack vare att de muskler som styr handens rörelse är fästa strax under armbågen. Muskelsignalerna registreras på utsidan av huden. För att protesen ska veta vad en signal betyder tränas den först upp genom att man använder den friska handen som referens. - På den friska handen sätts en datorhandske som registrerar bland annat rörelser. Därefter utförs samma rörelser med båda händerna. Systemet registrerar då vad en viss muskelsignal betyder och utför samma rörelse med den artificiella handen. Slutmålet är att kunnakonstruera en avancerad tankestyrd protes. Forskningsprojektet är ett samarbete mellan flera institutioner vid LTH och Lunds universitet. Handkirurger, neurofysiologer och kognitionsvetare är några av medarbetarna vid sidan av ingenjörerna. Utvecklingsarbetet med självastyrsystemet har kommit långt, men fortfarande återstår en hel del arbete innan en ny typ av protes kan vara verklighet. - Bland annat återstår arbete med utformningen av själva protesen. Dessutom krävs att elektroniken blir mindre, säger Fredrik Sibelius. Men målsättningen ärhög: En protes som styrs direkt av nervsignaler och som dessutom ger delar av känseln tillbaka. - Den dag vi kan använda oss av nervsignalerna går det att bygga proteser även om amputationen skett ovanför armbågen, säger Fredrik Sibelius. På Nasa bedrivs liknande forskning men där inriktar man sig på att använda systemet i rymden och inom medicinsk tillämpning för fjärrstyrning av titthålskirurgi. Men när det handlar om protesstyrning är förmodligen forskarna i Lund världsledande inom området. Monter C05:28