”Ge ingenjörer större frihet att utveckla idéer”

Det är alltid individer som gör framstående prestationer. Bakom varje framgångsrikt företag eller organisation går det att identifiera helt centrala nyckelpersoner. I viss mån var detta tydligare förr, när en person som Christopher Polhem kunde förändra sin tids teknik och samhälle på många sätt. Men det är lika giltigt i dag.

Även om det behövs många för att realisera en ny idé och utveckla en fungerande produkt så är det oftast en eller två som gjort det avgörande genombrottet. För att uppmärksamma dessa personer delar Sveriges Ingenjörer årligen ut Polhemspriset, Sveriges äldsta tekniska utmärkelse.

Patentdata visar att ett fåtal personer står bakom en mycket stor del av patenten. Dessa nyckelpersoner är ofta ingenjörer. Man kunde förvänta sig att de som står på många patent och är särskilt innovativa belönas generöst för sina prestationer. Men så är det alltför sällan. Det är klart att företag i korta perspektiv inte gärna betalar mer än de behöver, men framsynta företag måste fundera på hur de skapar en miljö där dessa högpresterande personer trivs och stannar kvar.

Flest innovationer görs inom existerande företag. Det är samtidigt väl känt, och naturligt, att stora etablerade företag får problem med sin innovationskraft. De förfinar den teknik de redan har men försummar att tänka långsiktigt och nytt – även om de utmanas av uppstickare.

Så kallad disruptiv innovation handlar om att bortse från rådande sanningar och tänka i nya banor, men det är bara vissa individer som har förmåga att ta banbrytande steg. Kanske är det överväganden som dessa som på senare år fått flera av våra stora företag att arbeta på nya sätt. Ett tidigt exempel var Astra Zeneca som genom sin hubb i Mölndal erbjuder nya bioteknikföretag och forskare att finnas i samma miljö som ”Big Pharma”. Ett liknande arbetssätt har ABB i Västerås där nystartade företag bjuds in. Offentliga smörjmedel kan hjälpa samarbeten att komma i gång och sprida goda exempel.

Gemensamt för dessa och liknande verksamheter är ett mer öppet förhållningssätt till innovation, där olika deltagande parter bidrar med det som just de är bäst på. Det lilla företaget med mer radikala innovationer och det etablerade med resurser, kunskap och kapital. Sammantaget blir alla vinnare.

Många ingenjörer har en idé som kraftigt skulle kunna utveckla företaget där hen arbetar eller ligga till grund för ett nytt företag. Men de allra flesta förblir oförverkligade. Hur kan vi sänka trösklarna så att fler idéer blir verklighet? Ytterst få vågar, eller borde behöva, säga upp sig för att utveckla sin idé. Företag och anställda måste tänka nytt även här.

Två förslag:

• Om idén ligger helt utanför företagets verksamhet: förläng den lagstadgade rätten att vara tjänstledig från sex till tolv månader. En undersökning av Sveriges Ingenjörer visar att 37 procent av 645 ingenjörstäta företag bedömer att fler skulle starta företag med ett sådant innovationsår. Forskning visar att företag som startas av erfarna individer som avknoppning från etablerade företag är de nya företag som presterar bäst.
• Om idén gränsar till företagets verksamhet: utveckla den vidare tillsammans med individen och ge denne stor frihet. Självklart måste också företaget i detta fall kunna tjäna pengar på innovationen även om den efter den första fasen säljs, licensieras eller utvecklas vidare på annat sätt utanför företaget.

Förmågan att realisera fler av de riktigt goda idéerna kommer att avgöra hur väl ett samhälle lyckas. Vi står inför enorma utmaningar, förknippade med såväl hot som möjligheter. Men de är samtidigt drivkrafter för innovation och företagande. Polhemspriset ensamt borde inte lyfta individers enastående prestationer och inspirera andra till framtida förnyelse.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges Ingenjörer