”Digitalt utanförskap leder till nytt klassamhälle”

Coronakrisen har digitaliserat samhället i en rasande fart och de som lyckats väl med omställningen har sannolikt ökat sina chanser till bättre jobb och högre lön, medan de som inte tagit till sig nya metoder halkat efter. Det är en enkel och rimlig analys.

Mindre rimligt är att stora grupper nu hamnar helt utanför viktiga samhällsfunktioner.

Det ”vaccinkaos” som media rapporterat om är ett smärtsamt exempel – där tusentals lediga tider inte kunnat utnyttjas, då bokningarna kräver bank-id, vilket många äldre saknar. Hela 25 procent av 70-åringarna klarar inte att boka vaccination digitalt via 1177.

En digitalisering som inte inkluderar alla, är en fara för både individ och samhälle.

Svenskarna har hög tilltro till teknik. 77 procent i vår egen Sifoundersökning tror att den tekniska utvecklingen leder till ett bättre samhälle, där vi löser allt från mer fritid till miljöutmaningar med ny innovation. Vi kan därför anta att Sverige kommer öka digitaliseringstakten ytterligare – vilket är positivt. Däremot är det varken ekonomiskt eller etiskt försvarbart att lämna människor utan fungerande alternativ, vilket alltför ofta sker.

Medan vi fortsätter föra teknikutvecklingen framåt, måste vi snabbt möta upp det digitala utanförskapet. Vi föreslår följande åtgärder:

På kort sikt: Överbrygga teknikglapp med analoga alternativ.

Att en stor majoritet av svenskarna digitaliserats räcker inte – tills dess alla är ombord gäller nolltolerans mot digitalt utanförskap. Det är avgörande för förtroendet för de tekniska framsteg som ska förenkla och förbättra våra liv.

Alternativen är ofta enkla – ett vanligt hederligt telefonnummer kan göra jobbet. Så löste region Gotland sin vaccinationsbokning som ett alternativ för alla som saknade bank-id.

På medellång sikt: Nationell arbetsgrupp 

Tillsätt en nationell arbetsgrupp med särskilt ansvar för att minska digitalt utanförskap. Okunskap är problemets kärna och skillnaderna mellan olika grupper i samhället är stora. Sverige behöver mer teknikkunskap, men framförallt jämna ut den, med fler initiativ (som exempelvis Skill Up Sweden) inom livslångt lärande. Och för att lyckas krävs effektivare kommunikation.

I ett öppet land som vårt behöver teknikkunskapen även tillgängliggöras på många språk – och på sätt som lockar fler kvinnor till teknikutbildningarna.

På lång sikt: Stärk nästa generations teknikkunskaper

Sedan 2018 ingår programmering i läroplanen. En bra grund, men som behöver byggas ut. Redan nu är programmerare ett av de vanligaste yrkena i Sverige och omfattningen kommer bara att öka. Ju bättre svenska barn blir på detta område, desto fler yrkesmöjligheter får de i framtiden, både i Sverige och utomlands.

Digitaliseringen är ett inkluderingsprojekt – men om många hamnar utanför, ett hot mot folkhälsan. Det är tyvärr ofta skamfyllt att inte klara av samhällets krav – att vara den som inte hänger med. Genom att lyfta problemet från ledarhåll inom både politik och näringsliv, minskar vi stigmatiseringen och öppnar för fler initiativ och lösningar. Det är också därför vi skriver detta.

Lars Kry, vd Nexer

Hélène Barnekow, Sverigechef Microsoft