Brokollapsen: Vanligt att gjutformar rasar

2014-09-30 12:40  

Det är relativt vanligt att gjutformar rasar under pågående brobyggen. Men exakt hur vanligt vet ingen, eftersom statistik inte förs. Det säger KTH-professorn Håkan Sundqvist.

I Danmark rasade under helgen en bro under pågående bygge. Ingen skadades i kollapsen, trots att 26 personer arbetade på bron vid tillfället, enligt Helsingborgs Dagblad.

- Det är utomordentligt sällsynt att färdiga broar rasar. I Sverige är det i princip bara Tjörnbron, som blev påseglad. Däremot är det inte så ovanligt att formställningar rasar, säger Håkan Sundquist, professor emeritus i brobyggnad vid KTH.

Ett sådant ras inträffade till exempel vid bygget av järnvägsbron över Älandsfjärden, utanför Härnösand, år 2008. Då miste två byggnadsarbetare livet.

- Den största formställningen som har rasat i Sverige i historisk tid är Sandöbron. Där rasade formställningen 1939 och 18 arbetare dog. Det är det värsta som har hänt Sverige av det slaget. Sedan byggdes bron upp med en annan formställning och invigdes 1945, berättar Håkan Sundquist.

Vad är den vanligaste orsaken till att formställningar rasar i samband med brobyggen?

- Det handlar nästan alltid om konstruktionen. Det kostar mycket att bygga formen och man försöker se till att det inte ska bli för dyrt, då är det lätt hänt att det blir fel och missförstånd. Det handlar nästan alltid om missförstånd mellan olika parter, säger han.

Finns det statistik på hur vanligt det är att formställningar rasar?

- Nej. Byggbranschen är ingen lärande organisation.

För ett par år sedan skrev Håkan Sundquist tillsammans med sina professorskollegor Lennart Elfgren, Kent Gylltoft och Sven Thelandersson ett debattinlägg i DN där de bland annat lyfte upp bristen på uppföljning i byggbranschen.

- Inte ens inom stora byggföretag har de ordentliga system för erfarenhetsåterföring. Det är inte alls som inom kärnkraften eller flyget, där de har sådana system. Vi i byggbranschen har ingenting. Vi gör om misstagen, säger Håkan Sundquist.

Förutom erfarenhetsåterföring, hur kan man se till att gjutformar inte rasar?

- Väldigt mycket i byggbranschen sker i flera steg, en entreprenör anlitar en underentreprenör som anlitar en leverantör som byter märke på en produkt. Till sist vet man inte vem som har ansvaret. Vi har drivit frågan att det måste finnas en ansvarig konstruktör som har huvudansvaret och samma sak borde gälla formställningar, säger han.

Johan Silfwerbrand, professor i brobyggnad vid KTH, menar också att byggutbildningen behöver förbättras.

- Alla är inte tillräckligt utbildade i hur sådana här formkonstruktioner fungerar. De som är arbetsledare måste kunna mer, säger han.

Han tror också att regelverket kan behöva stärkas när det gäller tillfälliga konstruktioner som gjutformar.

- Det kan vara så att de normer vi har inte riktigt är anpassade för tillfälliga konstruktioner. Visst finns det handböcker och rekommendationer för tillfälliga konstruktioner, men de är inte av den art som Trafikverket har tagit fram för färdiga konstruktioner, säger Johan Silfwerbrand.

Linda Nohrstedt

Mer om: Bro Konstruktion

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer