Så här kommer den nya fabriken för flytande gas i Helsingborg att se ut. Den gamla anläggningen byggs ut och förses med renings- och uppgraderingsteknik från Terracastus Technologies.
Skåne först med Volvos flytande biogas
Av: Lars Anders Karlberg
Publicerad
7 december 2009 14:56
40 kommentarer
Senaste av BP 15 december 2009 06:26
En av Sveriges största biogasproducenter, NSR i Helsingborg, blir först i världen att tillverka flytande biogas med den patenterade teknik som utvecklats inom Volvobolaget Terracastus Technologies.

Terracastus-gasen har testkörts i över ett års tid med två sopbilar i New Jersey USA.

Flytande biogas har tre gånger så hög energitäthet som komprimerad bioagas. Men den måste hållas nedkyld till -160 grader för att vara flytande. Vanliga personbilar klarar inte det. Den flytande gasen måste därför omvanldas till komprimerad på tankstationerna.

Tobias Elmquist, Volvo Technology Transfer.
Flytande biogas är det hetaste heta på miljöbränsleområdet. Men få har hittills lyckats få biogasen så ren att den kan komprimeras och kylas till flytande biogas.
Volvos teknik- och riskkapitalbolag Volvo Technology Transfer hittade för flera år sedan en amerikansk teknik där koldioxiden som finns i rågasen används för att ta bort föroreningarna i gasen och att göra gasen flytande.
- Poängen med flytande biogas, LBG, är att den har tre gånger så hög energitäthet som vanlig komprimerad biogas CBG. Det gör transporterna från biogasanläggningen ut till gasmackarna blir effektivare, säger Tobias Elmquist på VTT till Ny Teknik.
VTT har nu tagit tekniken vidare till kommersiell lansering genom dotterbolaget Terracastus Technologies.
Den första kunden är Nordvästra Skånes Renhållningsbolag NSR som ska rena och uppgradera sin deponi- och biogasproduktion med Terrcastus teknik till flytande biogas. Samtidigt ökar man kapaciteten med 50 procent till 150 GWh per år.
- Vi kommer att gå in som delägare i projektet, dels för att hjälpa till med finansieringen, dels för att det kommer att bli en bra affär för oss, säger Tobias Elmquist.
NSR har i dag en stor produktion av rå metangas, så kallad deponigas, som används som bränsle för el- och fjärrvärmeproduktion.
En del av denna deponigas renas redan nu och uppgraderas så att den kan användas som biogas för fordon.
Nu vill NSR rena och uppgradera all sin gas till fordonsgas med hjälp av Terracastustekniken, som också gör gasen flytande.
Terracustus teknik har testats och veriferats vid en provanläggning i Burlington County i New Jersey i USA där två sopbilar från Volvos amerikanska dotterbolag Mack Trucks körts på flytande biogas i mer än ett års tid.
Den anläggning som nu ska byggas i Helsingborg blir världens största produktionsanläggning för flytande biogas med en produktion motsvarande 15 miljoner liter diesel per år. Det innebär att biogasen från NSR minskar utsläppen av fossilt koldioxid med 40 000 ton per år jämför med vanlig diesel.
Lastbilar kan köras direkt på flytande biogas eftersom de kör slut på en tankning innan gasen hunnit bli så varm att den expanderar. Lastbilens tank fungerar som en termos som håller gasen kall tillräckligt länge.
Men för vanliga personbilar, som inte kör slut på en tank under dagen, måste den flytande gasen växlas över till komprimerad biogas innan bilarna tankas.
Fakta Så funkar det
Den råa metangasen sugs ur deponin och rötkammaren med hjälp av vacuumpumpar.
Den innehåller då utöver metan också koldioxid, vatten och föroreningar.
Första steget i Terracastus uppgradering är att komprimera och avlägsna
vattnet ur rågasen. Efter det steget får man en torr men smutsig trycksatt
gas.
Genom att strömma denna gas genom en tvättkolonn med kylning fälls koldioxiden
ut i flytande fas.
Koldioxiden finns redan i rågasen och behöver alltså inte tillsättas. Flytande
koldioxid är mycket effektivt som tvättmedia och tar med sig föroreningarna
nedåt i kolonnen.
I botten på kolonnen separeras smutsig CO2 och föroreningarna ut och dessa
oxideras sedan i en sk RTO (regenerative thermal oxidizer).
Till sist separeras de sista resterna, koldioxid och eventuellt kväve ut med
membranteknik och molekylsikt. Slutligen kyls gasen ytterligare tills den
blir flytande för lagring, transport eller användning.
Processen är kall hela vägen igenom, och slut temperaturen är ca -160 grader.
Det unika och patenterade med Terracastus teknik är att man använder den
koldioxid som finns i rågasen för att rena den till nivåer där den går att
använda som fordonsbränsle.
Ny Teknik Jobb
Nyheter/Fordon
- Säkerhetslås för tuffa miljöer.Ett kraftigt och tåligt säkerhets och processlås som uppfyller högsta säkerhetskategorin för lås.
- Skapa och utforska en komplett produkt digitalt. Autodesk ®Inventor® kan hjälpa dig att skapa och utforska en komplett produkt redan innan något tillverkats.
- Kostar ditt system för mycket?Ta då kontroll över kostnaderna igen. Läs Aberdeen Groups rapport som rankar affärssystemen.
- CANopen styrning av....de flesta labbaggregat med 150W till 6kW uteffekt från Delta Elektronika är numera möjligt från Polyamp.
- Ny kombikylare MMC från KTR.En kombinerad kylare för olja, vatten och luft i samma enhet. Kombikylaren har sitt användningsområde särskilt i applikationer för mobil hydraulik.
- KOMPLETT SORTIMENT ULTRALJUDSNIVÅMÄTARE.Nivåmätning med ultraljud, en av tio mätprinciper i vårt sortiment för nivåkontroll av vätskor och fasta material.
- Ny prisvärd värmekamera, 19.950 sek.Kimo instrument lanserar Flir i5. Möjlighet att kostnadsfritt låna för utvärdering.
- Mitec Instrument.Vi levererar kompletta lösningar inom dataloggning och fjärrmätning.
- Gratis handbok i termografi !Boken tar upp det viktigaste vid värmefotografering. Teori - praktisk användning - tips m.m. >>
- Circuit board plotter for inhouse prototyping.LPKF ProtoMat är den idealiska fräsmaskinen för högpresterande,analoga, digitala, RFapplikationer.
- Annonsera »
- Se alla annonser »
- ADVETA TeknikutbildningarEl, elektronik, behörighet, BB2,BB1, AB, automation mm, Stockholm, Göteborg, Malmö Distans/lärarledd
- NYTT OM BIOGASENS KLIMATNYTTA.Biogas från avfall ger 95% lägre utsläpp av växthusgas jämfört med bensin, visar forskning från LTH.
- Lean Produktutveckling 7,5 hpNya kursstarter i vår på Chalmers Industrihögskola. Klicka här för mer information.
- Lär solenergiteknik!Ettårigt magisterprogram i solel, solvärme/pellets m.m. erbjuds av Högskolan Dalarna.
- Tekniska högskolan vid Linköpings universitet !Ny utbildning! Civilingenjör i medicinsk teknik.
- Projektledaren i den agila processen. Seminarieserie i 5 delar - Start 29 mars.Behövs förarbete i agila projekt? Kommunicera lättrörliga krav. Kvalitet genom Lean - en projektledares perspektiv, Projektet är slut. Dags att hämta hem effekten, Agila projekt behöver också projektledas - fast på ett annat sätt.
- Kundorientera på riktigt !Certifierad process- & verksamhetsutvecklare. Verksamhetsutveckling styrd av kundernas behov. Ny utbildning!
- Läs mätteknik! Med utbildning i mätteknik får företaget jämnare kvalitet, bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
- CAD Utbildning.Kurser i AutoCAD, Inventor, 3ds Max och SolidWorks till förmånliga priser.
- Skog och träingenjörer får bra jobb !Utbildningen är unik i Sverige just nu med distansmöjligheter och bredden i utbildningen från skog till färdig produkt.
- Utbilda dig inom LEAN Production!Kursen lär ut vad Lean innebär och vilka krav detta ställer på styrning och ledning av verksamheten.
- Utveckla nya produkter !Mekatronik suddar ut gränsen mellan maskin data och elektronik och skapar helt nya produkter.
- BiTA – ledande inom ITIL/ITSM/CobiT/MOF/ISO 20000Vi erbjuder kunskaps och kompetensutveckling som verkligen ger nytta och värde för deltagarna.
- Annonsera »









Kommentarer
Senaste inlagd av BP 15 december 2009 06:26 Sortera: Senaste överst
Risk för metanpys
Problemet är ju att metangasen även vill expandera i de lite större tankarna i lastbilar. Det går inte att få 100-%-igt täta 'termosar' för flytande gas vid -160 grader. Frågan är vad man gör med det metan som vill pysa ut. Skall man fackla bort det eller låter man den farliga växthusgasen metan bara pysa iväg?
Svar till BP
Låt den flytande gasen pysa ut i en extra trycktank innan den når motorn så är problemet löst.
SvaraSvar till BP
Varför är du säker på att det pyser ut? Vilka säkerhetsregler tillåter att det skulle pysa ut?
SvaraSvar till Peter
Någonstans måste det ta vägen. Vi vet ju alla att metan kan inte hållas flytande vid minus 160 grader någon längre tid. Värmen migrerar in genom väggarna till tanken och en del metan förgasas och den måste få 'pysa ut' Så sker ju med de stora LNG-termosarna på LNG-fartyg, bara det att den metan som 'kokar bort' där används för fartygsmotorn. Det går eventuellt att ha ett arrangemang med trycktank före motorn som Sune S. är inne på, men den lär nog bli full efter att bilen stått ute en natt. Det skulle vara intressant att veta hur mycket metan som läcker ut och om det därmed är någon vits ur klimatsynpunkt att använda tekniken jämfört med att köra bilarna på diesel.
SvaraSvar till Sune S
nja det går ju inte, trycket i den kommer ju bli lika högt som det blir i tanken. Ungefär lika självklart som att vatten inte kan rinna uppför.
SvaraVarför inte ha en tank som tål trycksättning?
Vad är trycknivån för biogas när den förblir i vätskeform vid säg 40 grader C?
Svar till Anders
Man kan blanda den läckande gasen med den komprimerade förbränningsluften om koncentrationen av gas är låg och obrännbar.
SvaraSvar till Sune S
Det förutsätter att motorn är igång. Skall de här bilarna stå på tomgång hela natten?
SvaraSvar till BP
Men de står ju i artikeln att det bara är i fordonen som gör slut på bränslet på en kort tid som kan ha den flytande, restan ska ha gasvarianten.
SvaraSvar till BP
Nya LNG-fartyg har utrustning för återkondensering. Jag har sett uppgifter att ett fordin med LNG-tank kan stå oanvänd några dagar. Om det n skulle pysa ut så visa mig gärna de normer och regler som förhindrar att man parkerar ett sådant fordon inomhus, i ett garage. Läckaget skulle ju inte vara så trevligt då.....Jag tycker nästan att ditt resonemang faller på sin egen orimlighet
SvaraSvar till Peter
Utrustning för återkondensering är knappast något som man har med sig på lastbilar eller bilar. Det är ju trots allt en temperatur på -161 grader det rör sig om.
SvaraProblemet finns där. I det här fallet säger man att man 'kör slut på tanken på en arbetsdag' men det skulle vara intressant att se hur det går till rent praktiskt.
Och det är nog inte helt ofarligt att parkera sådana fordon inomhus heller. Att regler inte finns idag säger ju inte att regler kan komma i morgon om sådana fordon skulle bli vanliga...
Svar till Anders
"Varför inte ha en tank som tål trycksättning?
SvaraVad är trycknivån för biogas när den förblir i vätskeform vid säg 40 grader C?"
Tja, tankarna behöver aillafall klara sisådär 600 bar...
Svar till BP
Det är klart att det inte kan vara tal om läckage om det kommer att vara tillåtet att parkera bilen inomhus. En liten jämförelse, kan du finna någon norm som specificerar maximalt tillåtet läckage inomhus om du har gas till panna eller spis? Var har du sett att man kör slut på tanken på en dag? Det är möjligt att man gör det, men sannolikt inte nödvändigt. Jag tror att du kan finna uppgifter från tillverkare att tankarna kan stå utan användning under några dagar utan problem.
SvaraJag tror inte att det finns nån som tänker LNG som bränsle i fordon som står still långa tider. Det hanlkdar om bussar och annat som mer eller mindre varje dag är ute på vägarna. Egentligen handlar det om samma målgrupp som när man talade om gasdrivn fordon för 20 år sedan, fordonsflottor av olika slag.
Svar till BP
En fordonstank för LNG/LBG kan klara sig från ett par dagar upp till nästan en vecka stillastående. Så fort fordonet används sänks trycket då vätska eller gas tas från tanken. Isoleringen på dagens tankar för LNG/LBG är mycket effektiv och tankarna får tillräcklig kyla vid normal användning genom att LNGn/LBGn förångas.
SvaraVätgas vs. metan
Vet någon hur explosionsrisken är för flytande metan resp. väte?
Svar till Mich
Metangas är väl i stort sett väte om jag minns rätt är det väll en kolatom och fyra väte som delar elektronpar.
SvaraSvar till M
eh? och vatten är två väte och en syre. Men inte särskilt explosivt om jag minns rätt.
SvaraSvar till M
nja... metan är ett kolväte, CH4...
Svaradet pratas om explosionsfaran i samband med väte i tank... kolväteblandningen bensin (som är inte att leka med...) anses ha relativt mindre explosionsrisk... frågan var: hur det förhöll sig med metan (båda nerkylda och i flytande form), om det var mindre farligt att köra omkring med en påhängd metantank...?
Svar till Mich
Jag tror att det finns ett exempel på en tankbil med LNG i Norge som körde av vägen utan att det blev något läckage. Nu är väl de tankarna lite mer robusta men ändå en liten indikation på tåligheten. Det finns tusentals (höll jag på att skriva), men i alla fall hundratals lastbilar/bussar i USA som har LNG som bränsle. Det är ju LNG det handlar om öven i detta fall.
SvaraSvar till Mich
metan har ju ett flambarhetsområde på 5-15% i luft och väte har ett betydligt större område. Där är en orsak till varför naturgas är säkrare än gammal stadsgas. Flytande metan/LNG lär faktiskt var lite svårare att sätta eld på än vad man skulle kunna tro direkt. Möjligen är det den förångade gasen som är ett större problem, men jag vet inte säkert.
SvaraSvar till Peter
Är du säker på att du inte menar LPG, d.v.s. gasol, nu?
SvaraSvar till Peter
Tankarna är isolerade med vaccum och kan stå i veckor utan att det pyser ut metan, allt hänger på vacuumnivån, mer än så vill jag inte avslöja
SvaraSvar till Peter
Tack, du svarade på alla frågor... med UNDANTAG för den jag ställde: hur förhåller sig flytande väte till dito metan? Vad händer t.ex. om någon sätter en kula i respektive tank...?
SvaraSvar till Bi-Fuel
Jag är fullständigt övertygad att jag inte menar LPG, gasol, F-gas, propan/butan eller vad man nu vill kalla det
SvaraSvar till Mich
Jag har aldrig hört nån beskriva det, men jag skulle inte vara överraskad om inget annat skulle hända än att kulan går rakt igenom och det blir läckage rätt och slätt....syret saknas ju för antändning. Vad jag vet har man provat vad som händer om en glödande svetselektrod trycks genom väggen till en vanlig plastledning med naturgas...inget, för syret saknas
SvaraAbsolut E 85
Ur säkerhetssynpunkt är etanol ett av de förnärvarande bättre bilbränslena.
Svar till Magne Cyl
Det är säkrare att inte köra alls...
SvaraSvar till Magne Cyl
E85 är ju 2000talets största bluff, höll några år i relativt stor skala innan idén skrotades och biltillverkarna började leta alternativ. Samt att den större delen av E85 bilägare ändå kör på bensin, så de kan inte ses som något annat än en gigantisk flopp
SvaraSvar till Bubbles
Bubbles, du kan läsa i förra årets klimatindex för nya bilar (VV och NV) att under 2008 tankade etanolbilsägarna 90 % E85. I år har det sjunkit till 50 % eftersom det tyvärr är dyrare med E85 än bensin. Så du har helt fel. Men här var det ju LBG som diskuterades. Det verkar jätteintressant, ffa för tunga fordon där vi ju inte har många lösningar. Lycka till med projektet!
SvaraSvar till MKB
Etanolen är inte död, men etanol från grödor är oftast inte särskilt bra varken för världens hungrande eller för klimatet pga. utsläpp av lustgas etc. från jordbruket.
SvaraMen etanol från avfall kan vara bättre för klimatet än om man gör biogas av det. Oavsett om man använder det som CBG eller LBG.
Så etanolen kan ha en framtid.
Svar till BP
Skillnaden består i vilka sopor man gör bränslet av. Till etanol görs det av textilier och annan cellulosa. Till biogas görs bränslet av blandadt organiskt avfall som annars skulle hamna på soptippen och bli metan. Således är klimatnyttan mycket större vid framställning av biogas även om det skulle "läcka" lite av det tillvaratagna metanet vid uppgradering, tankning eller service av bilar.
SvaraSvar till Erik F
St1 planerar att göra etanol av i princip samma råvaror som man gör biogas av, t.ex. matavfall och avfall från livsmedelsindustri. Man har ett par produktionsanläggningar i Finland i drift. Däremot knappast gödsel eller slam från reningsverk. Där kan biogas vara den bästa optionen.
SvaraAlternativet idag till att göra biogas av t.ex. matavfall kan vara att bränna det (som i Stockholm) för att generera el och värme, vilket också är bättre ur klimatsynpunkt.
Svar till Magne Cyl
Etanol är inte alls det säkraste bränslet. Gas har högre antändningspunkt än etanol, dessutom stiger bio/naturgasen upp i luften om en olycka skulle inträffa där gasen läcker ut.. Etanol rinner ut på marken, dessutom syns inte flammorna särskilt bra när etanol brinner vilket gör det ännu farligare!
SvaraSvar till BP
St1 verkar ha hittat något med etanolix och i nästa steg bionolix med utvalt hushållsavfall. Säkerligen kan etanol och bigas komplettera varandra i framtiden och tillsammans med el och elhybrider slå ut petroliebaserat bränsle. Jag har sett att du skrivit om metanläckage vid biogasanvändning som ett problem. Det gäller för naturgas då metan från underjorden frigörs. Metanet i biogas utgörs av tillvarataget metan som annars skulle läckt ut i naturen.
SvaraSvar till Erik F
Jo, under förutsättning att man gör biogasen av avfall/slam/gödsel är detta sant. Men gör man biogasen av odlade grödor (vilket blir alltmer vanligt; t.ex. går Örebros bussar på sådan biogas) då är det fråga om nettotillskott av metanutsläpp.
SvaraOch i samtliga fall är det också bättre att göra el av biogasen eftersom man då slipper uppgraderingssteget från rågas (ca. 60% metan) till fordonsgas (95-98% metan). Den processen orsakar också metanutsläpp.
Svar till BP
Blir det inte metanlkäckage i motorn ändå som du brukar skriva
SvaraSvar till Peter
Självklart blir det metanutsläpp liksom från all annan hantering av metan men man slipper utsläppen av metan från själva uppgraderingen som är ganska stora särskilt för äldre anläggningar.
SvaraVi får se. Enligt amerikanska naturvårdsverket kommer i runda tal 1/5 av metanutsläppen från hantering av naturgas (läckage från utvinning, transport, lagring och användning av naturgas) och metan har enligt nya data 30-35 ggr större klimatpåverkan än CO2. Enligt flera inom IPCC, t.ex. James Hansen, spelar metan t.o.m. större roll för den pågående globala uppvärmningen än CO2.
Så vi får se. Jag tror inte det blir så lätt att skämta bort metanutsläppen i fortsättningen.
Svar till BP
Jag håller helt med om att biogas från odlade grödor inte är bra. Däremot håller jag inte med om att det är något som ökar. Framtiden beträffande biogas ligger i förgasning av avfall från skogsråvara. Varför hänvisar du till gamla uppgraderingsanläggningar hela tiden. Det är nya som behövs och där finns inget direkt metanutsläpp, och som jag skrivit tidigare är metanutsläpp framförallt ett problem vid hantering av naturgas och till viss del också vid hantering av biogas från odlade grödor. Och för sista gången,det som är den stora vinsten med biogas är just att man tar tillvara på metan som annars skulle läckt ut i naturen. Slutligen att bränna något som är 60% av max är inte bra. Som att elda med sur ved. Att göra el av bimetan kan i vissa fallvara bra , men jag tror att vi behöver alla goda bränslen som finns biogas, etanolix och vad det nu är för att driva bort bensin och diesel från vägarna. En sk. "snåldiesel" med start/stopfunktion släpper ut 500% mer Co2 än en gammal biogasare.
SvaraSvar till erik F
Självklart är det ett större problem för naturgas och biogas från odlade grödor eftersom där kan man inte 'kvitta' ev. metanutsläpp mot metanläckage som ändå skulle skett från sopdeponier, gödselstackar etc.
SvaraMen tyvärr är just odlade grödor i fokus för många hugade biogasproducenter eftersom mängden avfall, slam och gödsel är begränsad och odlade grödor (antingen det är sockerbetor eller vallväxter) är enklast att utnyttja. Det är ett faktum att Stockholms gasmackar i januari får tillskott från Örebro och där gör man biogasen på odlade vallväxter. Lika vansinnigt som att göra etanol av majs plus att man får metanutsläpp som inte annars skulle ha skett.
Visst, nya uppgraderingsanläggningar är bättre. Men både 2 och 0,2% utsläpp av processad mängd metan är alldeles för mycket.
Svar till BP
I framtiden så kommer biogas, eller snarare biometan, från stora förgasningsanläggningar, alltså helt andra processer. Se vad som händer i Göteborg nu och vad E.ON funderar på.
SvaraSvar till Peter
På sikt, om och när vi har produktionsanläggningar för biometan från s.k. grot (grenar och toppar) och annat skogsavfall. Men det finns vissa tveksamheter med det också. Näringsämnen måste återföras till skogen om vi skall få ny växande skog och då går det bara inte att ta bort grenar och toppar som man tidigare lämnat. Eventuellt måste konstgödning tillföras i stället. Sedan ger det upphov till ett stort transportarbete med lastbilar som i dagsläget drar diesel. Visst, de kan gå på gas i framtiden eventuellt men blir det då någon gas över att sälja till andra kunder?
SvaraMängden genuint organiskt avfall som vi kan göra biogas av med hyfsad effektivitet (t.ex. slam från reningsverk, gödsel från jordbruket, matavfall från hushåll om det utsorteras) är begränsad. Biogas (kyld eller ej) kommer därför att vara ett nischbränsle.