”Plastpåsar är bäst för miljön”

Plastpåsar av polyeten förbjuds nu runt om i världen. Och nu kommer kraven på att de ska förbjudas även i Sverige.

- Jag tycker inte att plastpåsarna är något stort problem i Sverige jämfört med de länder som nu förbjuder dem. Här eldas de flesta upp och blir energi, och vi svenskar skräpar inte ner i naturen på det sätt som görs i många andra länder, säger Thomas Hjertberg, professor i polymerteknologi på kompetensscentrumet PLUS, Plast för ett uthålligt samhälle, vid Chalmers i Göteborg.

- Men det bästa ur miljösynpunkt är plastpåsar som tillverkas utan olja och som inte är biologiskt nedbrytbara.

Påsar av det slaget tillverkas av etanol eller metanol som konverteras till polyeten. Utgångsmaterialet är förnyelsebara material som cellulosa, halm eller sockerrör.

- Såna "gröna" plastpåsar är koldioxidneutrala, kan återvinnas för att bli ny plast eller eldas upp och ge energi.

Haken är att de inte finns ännu. Tillverkning startar i Brasilien nästa år, och en svensk fabrik i bästa fall om cirka tre år - under förutsättning att finansieringen på 2 miljarder kronor löses.

* Så vad gör en miljömedveten konsument fram till dess?

- De plastpåsar av nedbrytbar polyeten som varuhuset Pub i Stockholm nu testar är ett dåligt alternativ, säger Thomas Hjertberg.

- Det tar tre år innan de bryts ner i naturen och de kan inte återvinnas. Läggs den i plaståtervinningen kan den dessutom förstöra återvinningen.

Papperspåsen är inte heller bra. Den är visserligen biologiskt nedbrytbar, men tillverkning och transport kräver mycket energi.

- Det krävs sju långtradare för att transportera antal papperskassar som ryms i en långtradare med plastpåsar.

Återstår så tygkasse eller korg. Och inte heller tygpåsen är riktigt bra ur miljösynpunkt, enligt Hjertberg. Den görs ofta av billig bomull som inte kommer från ekologiska odlingar.

- Mat kan vi ju bära hem i tygpåsar eller med korgar, men vad gör vi med soporna, frågar sig Thomas Hjertberg.

- Man måste se till helheten.