Klockingenjören på Österlen

2000-09-06 13:00  
Två kyrkklockor inlämnade på service. De ska få nya upphängningar och sedan skickas tillbaka till Sånga kyrka i Färingsö församling på Ekerö.

Av Kaianders Sempler 08-796 65 67

Den oljedrivna gjutugnen med sin degel av pressad grafit. Oljelågan går tre varv runt i ugnen innan den går upp i skorstenen. 1 250° C krävs för att bronsen ska smälta. Klockbronsen innehåller 20 procent tenn.
Foto Kaianders Sempler

Det började 1981 med att Ulf Ferrius hyrde en verkstadslokal i Ystad. Där stod en gammal gjutugn från 1920-talet som tidigare hyresgäster lämnat efter sig. Efter att ha försökt slå sönder den utan att lyckas fogade Ulf sig i sitt öde, och tänkte att ugnen kanske faktiskt skulle kunna komma till användning nån gång i framtiden. När hans fru några år senare fick överta sina föräldrars gård i Hannas, mitt emellan Ystad och Simrishamn, kånkade han dit ugnen och började sätta sig in i hur bronsgjutning egentligen går till.

Idag är jordbruket till största delen avvecklat och hela gården omvandlad till gjuteri. Verksamheten går lysande.

Ulf och hans medarbetare gjuter inte bara klockor utan även konst, bland annat skulpturer av Ernst Billgren.

Bronsstatyn av Tage Danielsson står utanför Katedralskolan i Tages födelsestad Linköping, men modellen finns i Hannas där statyn göts.

Det finns minst 10 000 kyrkklockor i Sverige. Ulf Ferrius har avtal med 650 församlingar om att sköta servicen på allt som har med klockorna att göra - kläppar, motorer, axlar och ringmekanismer. Och inte minst eldrivna luckor till ringkammare.

På 1950-talet elektrifierades klockringningen, vilket dock inte uppskattades av alla. Ringningen lät för mekanisk. Därför används numera datorstyrda ringmotorer som simulerar handringning - det börjar svagt för att sedan bli kraftigare tills volymen åter minskar i slutet av ringningen.

Det finns två olika typer av klockupphängningar. Dels de med rak axel, som på bilden ovan. Då slår kläppen uppåt när klockan svänger. Dels med u-formad axel. Då slår kläppen nedåt. Den raka axeln är enklare, men ger högre påfrestningar på upphängningen. En klocka på ett ton påverkar klocktornet med en kraft av fyra ton när den svänger.

Redan för 4 000 år sedan göt kineserna klockor i brons, berättar Ulf. De var rörformade, och kunde stämmas till olika toner.

På 300-talet tog den kristna kyrkan klockan till sitt signum. De västerländska klockorna var först koniska, men vidgades senare och fick sin nuvarande form. Det bildas fem olika toner i klockan, diametern nedtill ger slagtonen och svanken ger övertonerna. Klockan finstäms genom att man filar bort metall från olika ställen. Filspånen ansågs förr ge god bot mot allehanda sjukdomar.

Ulf Ferrius, klockmakare och konstgjutare.

Under medeltiden göts kyrkklockorna på plats av munkar. Man grävde en grop i marken för formen och byggde en flamugn ovanför. Redan på 700-talet kunde man på detta sätt gjuta klockor på uppemot ett ton.

Av någon anledning lyckades aldrig tyskarna riktigt bra som klockgjutare. I stället var det holländare, belgare och engelsmän som utvecklade klockgjutarkonsten. Den enligt konnässörerna första riktigt bra klockan gjöts av holländaren van Vou på 1300-talet. Den kallas "Gloriosan", väger 10 510 kg och finns i tyska Erfurt.

På 1500-talet kom klockspelen. Det sägs att en ung gosse vid namn van Eycken med absolut gehör var expert på att stämma klockspel med hjälp av sin fiol. Att spela klockspel krävde muskler. Klockorna hade kläppar som aktiverades när man slog på en klaviatur med tunga träklubbor.

Det var status att ha riktigt stora kyrkklockor med djup klang, och på 1700-talet göts pjäser på över 20 000 kg. Ryske tsaren ville vara värst, och gav order om gjutning av kristenhetens största klocka på hela 220 ton.

Den spruckna jätteklockan i Kreml.

Den göts i Kreml med hjälp av fyra smältugnar. Vid första försöket exploderade en av ugnarna och allt fick göras om. Vid andra försöket lyckades faktiskt gjutningen, men det visade sig stört omöjligt att sedan lyfta upp den enorma klockan ur gjutgropen. Utländska experter kallades in från Västeuropa med rep och lyftmaskiner. De fick upp klockan ur gropen, men sedan brast repen. Klockan föll till marken och sprack. Den står fortfarande kvar i Kreml och minner om ryska storhetsdrömmar.

Så kan det gå.

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt