Så byggdes Legos imperium – bit för bit

Lego genomled eldsvådor, rättsprocesser och konkurshot innan de små plastbitarna gjorde företaget till världens största leksakstillverkare.

Olle Niklasson

Ole Kirk Christiansen var den tionde sonen i en fattig familj i byn Fiskov på Jylland. Efter att ha gått lärling hos en äldre bror arbetade han som snickare först i Tyskland och sedan i Norge.

Tillbaka i Danmark satsade Kirk Christiansen 1916 sina sparpengar i Billund Maskinsnedkeri og Tømreforretning. I den lilla jylländska orten bildade den nyblivne snickerifabrikören också familj.

En oturlig eldsvåda 1924, som uppstod när två av sönerna lekte med en limkokare, ödelade inte bara snickeriverkstaden och hela trävarulagret utan också huset familjen bodde i.

Verkstad och boningshus byggdes upp igen, men båda var större än verksamheten kunde bära, så familjen tvingades under lång tid bo i ett enda rum. Resten av huset hyrdes ut.

Lego System gjorde succé på mässa i Frankfurt 1955. Foto: myLAM / Alamy

När depressionen efter Wall Street-kraschen nådde Danmark 1930 drabbades också snickerifabriken. Tillverkningen lades om till stegar, strykbrädor, pallar och en och annan leksak som Kirk Christiansen räknade med att bönderna i trakten hade råd att köpa. Det visade sig att leksakerna sålde bäst. 1932 års priskurant tar upp 28 olika leksaker, mest fordon som bilar, bussar, båtar och flygplan.

Två år senare tillverkade man inget annat än leksaker och Ole Kirk Christiansen utlyste därför en tävling om ett gemensamt varumärke. Till vinnare utsåg han sitt eget förslag, Lego, bildat av LEg GOdt. Slumpen ville också att lego betyder "jag sätter samman" på latin.

De första Legoprodukterna var en serie djur, bland annat en träanka på hjul som kunde dras i ett snöre. Ankan sålde bra och tillverkades tillsammans med ett par andra djur ända fram till 1958.

1942 orsakade en kortslutning emellertid en ny eldsvåda och fabrik och trävarulager brann ned på nytt. Precis som tidigare byggde Ole Kirk Christiansen en ännu större fabrik. Den här gången ersattes hantverksmetoderna med löpandebandtillverkning av träleksaker.

Plast producerat ur naturmaterial hade vid det laget funnits i nästan hundra år, och den syntetiska plasten ett par decennier. Men inom leksakstillverkningen hade plasten ännu under tidigt 40-tal inte slagit igenom.

Det finns hundratals minifigurer. Från början hade alla glada ansiktsuttryck. Foto: Chris Willson / Alamy

En av pionjärerna var engelsmannen Hillary Fisher Page. Pages företag Kiddicraft tillverkade precis som Ole Kirk Christiansen träleksaker, men i frustration över den dåliga slitstyrkan hos färgen på bland annat byggklossar i trä började han experimentera med gjuten plast i olika färger.

1939 tog Page patent på en kvadratisk, ihålig byggkloss av plast med fyra knoppar på ovansidan med vars hjälp klossarna låstes fast vid varandra. Klossen började tillverkas samma år under namnet Bri-Plax.

Ett andra patent gällde en mindre, rektangulär byggkloss med åtta knoppar och slitsar på kortändarna där dörrar och fönster försedda med motsvarande profiler kunde monteras.

Page kallade byggklossarna Self-Locking Building Bricks, självlåsande byggklossar. 1947 startade Kiddicraft tillverkningen.

Samma år fick Ole Kirk Christansen besök av en representant för en brittisk tillverkare av en maskin för formsprutning av plast. Han blev så pass intresserad att han köpte en maskin för 30 000 danska kronor, vilket då motsvarade två års vinst för Lego.

Med maskinen följde också några exemplar av produkter framställda på maskinen: Kiddicraft-klossar.

Ole Kirk Christiansen har senare hävdat att man med hjälp av en verktygsmakare i Köpenhamn modifierade Kiddicraft-klossen, men bortsett från att man planade ut knopparnas ovansida och ändrade måtten från tum till centimeter, vilket gav en skillnad på 0,1 millimeter, är klossarna identiska.

Oavsett om man kallar Ole Kirk Christansens plagiat, patentintrång eller inspiration så saknas inte andra exempel på rektangulära byggklossar med knoppar. Bild-O-Brik från brittiska Rubber Specialties Company var en gummikloss som lanserades redan 1934 och året efter kom en nästan identisk byggkloss i gummi kallad MiniBrix från Premo Rubber Company.

På andra sidan Atlanten producerade Elgo 1946 en plastkloss med åtta knoppar kallad American Bricks som i sig var en kopia på en egen träkloss lanserad tio år tidigare.

1949 presenterar Lego sin första version av Kiddicrafts Self-Locking Building, men döpt till Automatic Binding Bricks.

Automatic Binding Bricks: den första versionen av Lego. Foto: Lego

Kiddicraft hade visserligen ett patent på sina klossar men bara i England, Frankrike och Schweiz, och att man inte agerade kan ha berott på att man helt enkelt inte kände till Legos tillverkning. Legos byggklossar blev nämligen ingen omedelbar succé.

Inte ens i Danmark sålde plastbyggklossarna bra och under första halvan av 1950-talet utgjorde Lego Mursten, som man bytte namnet till, inte mer än 5 procent av den totala tillverkningsvolymen.

Så småningom kom en blygsam export igång men först efter att svenska GEAS Konstharts i Gislaved 1950 satt igång en tillverkning av Automatic Binding Bricks, utan att nämna Legos namn överhuvudtaget. Men uppenbarligen gjordes det med Legos goda minne och Legos gjutformar.

1954 blir Sven Strømberg & Co i Norge de första att officiellt tillverka Lego utanför Danmark och året efter säljs dansktillverkat Lego i Sverige.

Vändningen kom på leksaksmässan i Frankfurt 1955 med Lego System som inte bara innehöll byggstenar till hus utan också träd, buskar, fordon och en bensinstation. Exporten tog fart och snart byggdes Lego av barn i Danmark, Sverige, Norge, Tyskland, Schweiz, Österrike, Portugal och Nederländerna.

Byggklossarna utvecklades också. Först försvann slitsen i sidorna på Legobitarna, men den stora revolutionen kom 1958 med "rören" på klossarnas insida vilket förbättrade stabiliteten avsevärt.

1953 ändrades namnet till Lego Mursten. Foto: Lego

Innan var systemet visserligen kreativt men legobyggnaderna var som de lata grisbrödernas hus i sagan. De föll omkull för minsta vargpust.

Hos Lego är uppfinningen av rören så betydelsefull att man till och med vet vilket klockslag patentet registrerades: 28 januari 1958 klockan 13:58.

Trots detta är en annan händelse kanske minst lika betydelsefull, nämligen eldsvåda nummer tre. När trälagret brann igen 4 februari 1960 tog man beslutet att upphöra med all tillverkning av träleksaker trots att de fortfarande stod för 35 procent av omsättningen.

Efter 1960 lanserades löpande nya Legobitar, teman och figurer plus att man introducerade Duplo för mindre barn. Som av en händelse hade Duplo exakt samma mått som Kiddicrafts första kloss, Bri-Plax. Men paradoxalt nog är det Lego som varit mest aktiva och stämt andra tillverkare av byggklossar baserade på Kiddicrafts patent. Och trots att Legos eget patent från 1958 gick ut 1978 har man envist fortsatt att hävda ensamrätten.

2010 slog dock högsta instansen i EU-domstolen fast att det är tillåtet för vem som helst var som helst att tillverka Legokompatibla produkter av ABS-plast. Patentstriderna är att betrakta som över.

Det har emellertid inte bara varit hot från andra tillverkare som stört nattsömnen i Billund. Under 1990-talet hårdnade konkurrensen inte minst från hemdatorn och Lego inledde bland annat ett misslyckat samarbete med Oracle i ett försök att haka på dator- och tv-spelsmarknaden. Det höll på att tömma kassan helt och hållet.

1999 lyckades man emellertid samla ihop bitarna och lanserade en av sina mest lyckade satsningar: Lego Star Wars. "För mycket längesedan i en galax byggd av små plastklossar…"

Med Star Wars introducerades också ett slags über-Lego: the Ultimate Collection Series. Det var Lego-byggsatser med tusentals bitar som var mycket dyra men som också gjorde att man hamnade allt längre från den kreativa ursprungsidén. Lego blev nästan som ett pussel: bitarna kunde bygga figuren på kartongen men inte mycket annat.

Legobitar från 1959. Foto: Interfoto /IBL Bildbyrå

Samtidigt uppstod en motrörelse där byggare skapade modeller som var mer detaljrika än Legos egna och definitivt mer i linje med grundfilosofin, och en andrahandsmarknad uppstod där entusiaster sålde och bytte delar med varandra.

Företaget tappade inte bara användarnas förtroende, förlusterna rakade i höjden och när de nådde minus 1,8 miljarder danska kronor 2004 insåg man att något måste göras. Annars hotade konkurs.

Det visade sig att det användarna irriterade sig mest på också var dåligt för affärerna. De större och mer specialiserade bitarna sparade plast, men var en förlustaffär på grund av kostnaden för att hela tiden tillverka nya gjutformar.

Antalet bitvariationer skars ner från 12 400 till 7 000, färgpaletten halverades och formgivarna fick order att följa Legos grundidé. På så vis lyckades man vända den negativa trenden.

Inte nog med det, man lärde sig läxan dubbelt genom att inte bara reagera på användarnas missnöje utan också bjuda in dem i den kreativa processen. På sajten Lego Ideas kan användarna presentera sina byggen. De som lyckas samla ihop 10 000 röster tas upp till diskussion hos Lego, och om det passerar referensgruppens nålsöga sätts figuren i produktion. Uppfinnaren får royalty baserat på försäljningen. Idag finns fem sådana byggsatser, producerade av Lego men skapade av användare.

Lego har idag 18 500 anställda över hela världen, försäljningen har ökat med tvåsiffriga procenttal och intäkterna har femfaldigats de senaste tio åren.

Ole Kirk Christiansen. Foto: Lego

Det som en gång var en liten snickerifabrik i Billund är nu världens största leksakstillverkare, och varumärket passerade 2015 Ferrari som världens mäktigaste enligt konsultföretaget Brand Finance.

Det som räddade Lego från undergången var att man hittade tillbaka till ursprungsidén, kreativiteten. Det behövdes inte något krångligare än den allra äldsta byggklossen med åtta knoppar. Med tre av den kan man få ut 1060 olika kombinationer, med sex stycken 915 103 765. Än är det långt till att det sista Legohuset är byggt.

Fakta: Legoland från Billund till Dubai

Legofabrikens praktmodeller drog så mycket folk att produktionen blev lidande. Då skapades Legoland i Billund. I dag har det växt till ett internationellt underhållningsimperium, kloss för kloss.

Under 1960-talet och i takt med att Lego blev ett internationellt varumärke kom allt fler turister till fabriken i Billund. Framförallt var det företagets stora och intrikata modeller avsedda för mässor och skyltfönster som drog.

Till slut hade man så många besökare att det inkräktade på produktionen. Godfred Kirk Christensen, vd och andra generationen i Legodynastin, beslöt att man skulle skapa en permanent utställning för att få lugn och ro på fabriken. Han tänkte sig en liten utomhusanläggning, stor som en fotbollsplan kanske. Där kunde ett pensionärspar, förslagsvis, sälja biljetter och kanske sköta en liten cafeteria.

Den ursprungliga idén blev Miniland, skalmodeller av kända byggnader i Lego. Men idén växte och med Miniland som centrum byggde man också åkattraktioner, en Legoverkstad, en dockteater och en hel del annat när det första Legoland öppnade 6 juni 1968.

Legoland blev snabbt en framgång. Redan efter två år hade man utökat till åtta gånger den ursprungliga storleken och det som startat som ett utflyktsmål för danska familjer drog nu publik från hela Europa.

En större etablering i andra länder lät emellertid vänta på sig, inte minst efter en misslyckad satsning i tyska Sierksdorf 1973, men 1996 öppnades ett Legoland i brittiska Windsor, följt av Carlsbad i Kalifornien 1999 och tyska Gunzberg 2002.

Där avstannade expansionen på grund av vikande lönsamhet och när hela företaget var på fallrepet 2004 tvingades man sälja av majoritetsägandet i Legoland till andra intressenter.

Men Lego kom på fötter igen och man öppnade med start 2011 ett nytt amerikanskt Legoland i Florida, följt av ett malaysiskt 2012, ett japanskt 2014 och ett Legoland i Dubai 2016.

Inte heller i Billund har utvecklingen stått stilla. I dag kan man besöka undervattensvärldar, vilda västern-samhällen, ett piratland, ett pingvinland och uppleva sju scener ur Star Wars-filmerna.

Allt är konstruerat av 65 miljoner Legoklossar, tio gånger fler än vid starten. Legoland är idag Danmarks näst största turistattraktion och tack vare det har lilla Billund inte bara en flygplats, den är nummer två i storlek efter Kastrup.

 

Reportaget publicerades i Teknikhistoria nr 6 2017.

Vill du prenumerera på Teknikhistoria? Läs mer här.

Följ Teknikhistoria och Ny Teknik på Facebook.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer