Kan solcellsparker ge skjuts åt odling?

2021-04-12 06:00  

Det blir allt vanligare med stora solcellsparker. Kan en kombination av odling och solceller leda till att båda ökar sin produktion? Nu drar ett svenskt forskningsprojekt igång.

Markmonterade solcellsparker har ibland kritiserats för att det är ett dåligt sätt att använda marken på. Särskilt om ytan i stället hade kunnat användas för att odla livsmedel.

– Det har ju varit tabu att sätta solceller på jordbruksmark, speciellt i andra länder, där det är trångt om mark, säger Bengt Stridh, lektor på Mälardalens högskola.

Men nu finns en del utländska studier som talar för att både odling och elproduktion med solceller kan vinna på att kombineras med varandra.

Genom att markmonterade solcellspaneler skuggar marken behöver odlingen inte lika mycket bevattning som vanligt. Och genom att de odlade grödorna hjälper till att bevara fukten i marken sänks den omgivande temperaturen så att solcellspanelerna fungerar bättre.

Det beror på att solceller ger mer el vid sjuknande solcellstemperatur. Enligt Bengt Stridh kan ungefär 0,4 procent i verkningsgrad vinnas per grad minskad solcellstemperatur.

”Fanns inget ord för det på svenska”

Så hypotesen är att kombinationen av odling och solceller blir en win-win-situation. Nu ska den testas i praktiken på Kärrbo Prästgård utanför Västerås.

Där ska en solcellsanläggning sättas upp med dubbelsidiga solceller, som monteras vertikalt. Avståndet mellan raderna anpassas så att det går att köra traktor emellan. På marken ska vall odlas.

Genom att bygga en markbaserad solcellsanläggning intill och odla vall på provytor utan solcellspaneler finns referensobjekt att jämföra med.

– Vi ska förutom att mäta solelproduktionen och solstrålning skörda och mäta vallen vid solcellsanläggningen och vid sidan om, samt mäta markfuktighet och marktemperatur för att se hur mycket bättre det blir, berättar Bengt Stridh.

Solcellsanläggningen ska omfatta 23 kW och en referensanläggning, som också byggs med dubbelsidiga solcellspaneler, ska omfatta 12 kW.

I några solparker kombineras elproduktion och odling. Här en installation där Next 2 Suns monteringssystem har använts. Foto: Next 2 Sun

Forskarna kallar det för Sveriges första agrivoltaiska system, från engelskans agriculture för jordbruk och photovoltaics för solceller, som på engelska blir agrivoltaics.

– Det fanns inget ord för det på svenska så vi fick skapa ett själva, säger Bengt Stridh.

”Hoppas få till en lite större installation”

Det tyska företaget Next 2 Sun levererar monteringssystemet för de dubbelsidiga solcellspanelerna och har gjort liknande installationer på odlingsmark i andra länder, till exempel Tyskland och Irland.

I Sverige är planen att solcellsanläggningen ska installeras under april. Den större anläggningen har blivit något försenad men den mindre är nästan färdigmonterad.

Hittills deltar endast Kärrbo Prästgård som lantbrukare i projektet, men forskarna hoppas hitta fler deltagare.

– Vi hoppas få till en större installation också, den här är ganska liten. Det är jättestort intresse. Ett flertal lantbrukare har hört av sig, berättar Bengt Stridh.

SMHI och Nasa deltar i projektet

Forskningsprojektet ska löpa fram till slutet av 2022.

Förutom Mälardalens högskola, med Pietro Campana som projektledare, deltar SLU, Solkompaniet och Kärrbo Prästgård som partners i projektet.

Forskningssamarbete inom området finns med SMHI, Uppsala universitet, italienska Universitá Cattolica och amerikanska Nasa.

Examensarbeten med studenter från Mälardalens högskola pågår också som studerar agrivoltaiska solcellssystem.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt