Det här var värsta året att leva för människan

2018-11-16 09:43  

Digerdöden tog kål på halva Europa 1349. Influensan tog uppåt 100 miljoner människors liv 1918. Ändå ska inga av dessa år ha varit historiens värsta.

(Uppdaterad)

Enligt den amerikanske medeltidshistorikern och arkeologen Michael McCormick finns ett ganska rakt svar på vilket år som var det allra värsta för människan: 536.

– Det var början på en av de värsta perioderna att vara vid liv, om inte det värsta året, säger han i en intervju med den vetenskapliga tidskriften Science.

Varför just 536 och inte 1349, då så mycket som halva den europeiska befolkningen kan ha dött av pesten? Eller 1918 då 100 miljoner dog i influensan?

Läs mer: Så kan jordens värsta massdöd ha börjat

Enligt Michael McCormick, som leder Harvard University Initiative for the Science of the Human Past, gjorde en mystisk dimma att befolkningen i Europa, Mellanöstern och delar av Asien inte såg något dagsljus alls på ett och ett halvt år. Det var mörkt dygnet runt. Det här var också början på det kallaste decenniet på 2 300 år. Grödor växte inte och människor svalt.

Östromerska rikets fall påskyndandes

Fem år senare slog en omfattande farsot till, som dödade mellan en tredjedel och uppåt halva befolkningen i det Östromerska riket. Detta kan ha påskyndat rikets fall, enligt Michael McCormick.

Den mystiska dimman tros ha orsakats av ett vulkanutbrott på Island, vars aska spreds över världen i början av 536. Ytterligare vulkanutbrott inträffade sedan med några års mellanrum, vilket försvårade livet ytterligare för många.

Det finns teorier om att den nordiska mytologins fimbulvinter har bakgrund i denna tid. Fimbulvinter, den stora vintern, varade enligt myten i tre år utan någon sommar och förebådade Ragnarök.

Enligt en forskargrupp ledd av Michael Sigl, nu vid Berns universitet, verkar ett vulkanutbrott ha skett innan nästan varje ovanligt kall sommar de senaste 2 500 åren.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer