Mikroplast i kosmetika fasas ut

Den 30 december blev USA först ut med en lag mot mikroplast i kosmetiska produkter. Dit räknas allt från smink till tandkräm och duschkrämer med kroppsskrubbande funktion. Även Sveriges regering är på hugget.

På fredag presenterar Kemikalieinspektionen en utredning om det är lämpligt att göra samma sak i Sverige. Utredningen är ett regeringsuppdrag.

Miljöminister Åsa Romson uttalar sig inte om något förbud innan hon har tagit del av utredningen.

– Vi vill minska spridningen av mikroplast, inte minst till haven där forskarna pekar på betydande risker. En del i det arbetet är att ta bort plasten i produkter där den är onödig – som i kroppsvårdsprodukter, säger Åsa Romson (MP).

Tycker du att mikroplast i havet är ett allvarligt problem?

– Ja, det är ett allvarligt problem. När forskarna gör sammanställningar över hot mot haven och potentiella risker i framtiden pekar de ut mikroplaster och plastskräp. Vi matar djur med plast i dag i haven och i naturen.

För Östersjön, som är ett särskilt känsligt innanhav, innebär det ytterligare ett hot utöver syrefattiga bottnar, övergödning och tidigare utsläpp av miljögifter som DDT.

– Mikroplaster innebär dessutom en risk att vi sprider farliga ämnen genom att de fäster vid plastpartiklarna, säger Åsa Romson.

Om Kemikalieinspektionens utredning föreslår en nationell lag mot mikroplast i kroppsprodukter och smink kommer ett lagförslag att beredas och gå ut på remiss.

Kemi-tekniska leverantörsförbundet, KTF, är redan klar över sin inställning. Branschorganisationen har tidigare i höst fått förslaget om en lag presenterat under ett möte med Kemikalieinspektionen.

– Vi vill inte ha en tvingande lag. Majoriteten av våra medlemmar har redan fasat ut mikroplaster ur sina kosmetiska produkter. Även den europeiska branschföreningen Cosmetics Europe rekommenderar sina medlemmar att göra samma sak, säger Peter Jansson på KTF.

Men Åsa Romson ser ingen motsättning mellan lagstiftning och frivillig utfasning.

– Inom andra områden har jag sett hur frivilliga eldsjälar går före och driver på en utveckling. Sedan, när den har etablerats inom en bransch, är det viktigt att lagstiftningen hänger med så att företag som gjort ett bra miljöarbete inte får negativa konkurrensfördelar, säger Åsa Romson.

Hon konstaterar att det är positivt att branschen själv vill fasa ut.

– Jag tror det är en önskan hos de flesta svenska konsumenter, att man ska känns sig trygg när man köper kroppsvårdsprodukter i Sverige, att de inte innehåller onödiga miljöfarliga partiklar, i det här fallet mikropartiklar.

Samtidigt är Åsa Romson väl medveten om att det inte bara är mikroplast från kosmetikaprodukter som sprids till havet. Naturvårdsverket fick därför i höstas i uppdrag att kartlägga och prioritera vilka källor i Sverige som i första hand bör åtgärdas för att minska utsläppen av mikroplast. Utredningen ska vara klar i sommar.

Som en del i det arbetet räknar ekotoxikologen Kerstin Magnusson på IVL Svenska Miljöinstitutet på hur stora mängder mikroplast som förs ut i havet genom användning av kosmetiska produkter i Sverige.

– Mikroplast i kosmetiska produkter är inte någon stor källa, men det är en onödig sådan. Att använda dem i produkter är helt vansinnigt. Det tror jag företagen insett eftersom många fasar ut dem, säger Kerstin Magnusson på IVL.

Samtidigt höjer hon ett varnande finger för att enbart fokusera på mikroplast som tillsatts i produkter. De små plastbitarna skapas också när större plastföremål bryts ner i naturen.

– Den största kvantiteten kommer troligtvis från plastföremål i haven och plast som slängs i naturen.