Glöm fysikläraren, kemiläraren och biologiläraren! Nu kommer den nya naturvetenskapsläraren.
I Norrköping utbildar man nu lärare i naturorienterande ämnen, NO, efter helt nytt koncept. Det handlar om temautbildning.
Undervisningen leds av temaforskarna från Linköping. De utbildar beteendevetare, samhällsvetare, kulturarbetare, ingenjörer och lärare.
Med temaformen skapas morgondagens NO-lärare med en helt ny pedagogik. Den kallas naturvetenskap i ett skolperspektiv.
- Temaundervisningen har lärt mig att man faktiskt kan vara allmänbildad och gilla både humanistiska ämnen och naturvetenskap. Man behöver inte bli fackidiot. Avgränsningarna mellan ämnena känns konstruerad. Allt hänger ju faktiskt ihop.
Det säger Magnus Unosson, 22, från Nora. Han kommer att ta sitt första jobb som NO-lärare vårterminen 2002 som pionjär.
För säkerhets skull har Campus Norrköping, som universitetsfilialen heter, försäkrat sig om att det verkligen finns skolor som vill ha den här nya typen av NO-lärare. Man har nämligen skrivit kontrakt med ett antal skolor i Östergötland och Sörmland. Det är skolor som i högsta grad är involverade i utformningen av den utbildning som Magnus får.
Varje lektor som Magnus har, jobbar i lag med en universitetsmentor, som vid sidan av sitt ordinarie jobb som NO-lärare på en grundskola är med i den akademiska undervisningen. Mentorerna är med och planerar kurserna, undervisar studenterna, tenterar dem och framförallt introducerar dem i yrkets hemligheter.
Varje läsår vistas nämligen Magnus 35 dagar på en grundskola och får göra sina egna erfarenheter. Han får lära sig vad det innebär att upprätthålla ordningen i klassrumet, att förlora kontrollen över en klass och att vinna tillbaka ordningen.
Framförallt får han själv lära sig de stora sammanhangen i naturen och de lagar som styr den. Allt för att själv föra kunskapen vidare.
- Eftersom vi inte delar upp naturvetenskapen i ämnen pratar vi hellre om naturens nycklar, förklarar han. Det är sådana områden som energi, evolution, kretslopp, miljö och teknik, förklarar han.
Magnus visste inte själv att han en dag skulle bli NO-lärare när han började studera vid Campus Norrköping. Som alla andra vid det här laget 400 lärarstudenterna i Norrköping fick han tillbringa ett första år med att pröva på alla former av läraryrket.
- Och det gick upp för mig hur kul det var att experimentera. Jag minns entusiasmen jag smittades av vid mina egna laborationer på högstadiet.
När Magnus är klar med sin lärarutbildning har han dessutom kvalificerat sig för forskarutbildning ifall han vill fortsätta att läsa. Norrköping driver nämligen en forskarskola i didaktik för NO-lärare.Men först vill han ut och jobba och känna på yrket.
Vad tror han då om eleverna som han ska möta? Kommer han att vara bättre rustad att intressera dem än dagens NO-lärare är? Ungdomar vill väl hellre bli programledare på teve än ingenjör?
- Idag känner jag en sådan nyfikenhet inför de stora frågorna att jag tror att jag kan få med mig barnen.
TEKNIK FINNS I ALLT OMKRING OSS
- Lärarutbildningen i Sverige har inte haft det lätt, säger professor Lars Ingelstam, som tog initiativet till lärarutbildningen på Campus Norrköping.
- I slutet av 1970-talet inkorporerades lärarseminarierna i universitetsvärlden. Men bara på pappret. Det har varit smärtsamma år att hitta formerna.
-Man har kritiserat lärarutbildningar från två håll. Dels har man pratat om seminariespöket, vilket innebär att man haft en utbildning nära skolans värld men med för grunda ämnesstudier. Dels pratar man om institutionsspöket där lärarstudenternas behov inte tillgodoses av ämnesinstitutionerna på universiteten.
- Därför såg vi chansen att bli kvitt båda spökena genom att starta en lärarutbildning av temakaraktär på forskargrund, berättar han.
Professor Ingelstam berättar om sina erfarenheter när han var med och byggde upp Linköpings universitet. Man var tvungen att erbjuda eleverna extra matematikundervisning för att de skulle kunna följa sina teknikutbildningar.
Matematiken är för naturvetarna vad latinet var för språkvetarna. På samma sätt som skolpiltarna plågades med grekiska och latin jagar man nu barnen med matte. Men när man tog bort latinet och grekiskan från gymnasiet var det ingen som direkt saknade dem. Man lärde sig moderna språk alldeles utmärkt ändå.
Matematikkunskaperna kommer med barnens motivering. Barn lär sig när de inser att de behöver kunna matematiken för att förstå allt det andra.
Däremot anser jag att man inte kan rycka naturvetenskapen ur sitt samhälleliga sammanhang, menar Ingelstam.
Ett naturvetenskapligt sammanhang ansvarar lektor Thomas Ginner för, en av Ingestams forskare. Han ansvarar för teknik i skolan, ett ämne som han utformar i lag med sin universitetsmentor Marie Zetterqvist som i det civila undervisar i årskurserna 4 till 9 på Eketorpsringens skola i Norrköping. Teknik är en av de fördjupningar som lärarstudenterna kan välja. Men det är också ett ämne som inte bara NO-lärare kan jobba med. Thomas Ginner jobbar lika mycket med lärare i humaniora och samhällskunskap.
Det är ganska lätt att förstå hans filosofi. Teknik ingår i det mesta kring oss. Teknikens ande vilar just över det område där Campus Norrköping är förlagd. Mitt i Motala Ströms brusande vatten, i den allra centralaste delen av staden, i de stora, gamla industribyggnaderna till den avsomnade textilnäringen, där förr spinnerierna surrade och vävstolarna dunkade. Där förmedlas kunskaperna om hur tekniken hör ihop med kulturen, historien, ekonomin, politiken och norrköpingsborna.
