Hållbar industri
Experterna: Så förändrar digitaliseringen maskiner och människor
Digitaliseringen ställer helt nya krav på industrin och de anställda. ”Få kan välja att låta sin organisation stå utanför.”
Få företag kan välja att ställa sig utanför digitaliseringen. Uppkoppling av processer och tjänster skapar möjligheter – men förändringen ställer också helt nya krav på industrin. Automationsnästets experter berättar hur. Denna gång deltar: Anette Hallin, Mälardalens högskola, Jonas Kallmén, ÅF Digital Solutions och Carl Falk, Knightec.
1. Hur påverkas organisationen av att verksamheten blir allt mer digital och uppkopplad?
Anette Hallin: På ett sätt är digitalisering inget nytt och arbete och ledarskap har förändrats många gånger tidigare när ny teknik införts. Det som är speciellt i dag är dels utvecklingens omfattning – digitaliseringen påverkar de flesta delar av en organisations verksamhet – dels ökade möjligheter att koppla ihop system så att människan inte längre behöver fungera som nod. Det här får flera konsekvenser. Inte minst förändras villkoren för arbete och ledarskap. På individnivå kan utvecklingen dessutom upplevas som skrämmande.
Jonas Kallmén: Alla påverkas av den pågående digitaliseringen och få kan välja att låta sin organisation stå utanför. De som inte drar nytta av möjligheterna till kostnadsoptimering, förbättrad struktur och ökade intäktsmöjligheter kommer efterhand att slås ut. Vi ser automatisering av bokslut med hjälp av machine learning där en handfull experter nu kan göra vad som tidigare krävde en ekonomistab. Vi ser hur företag som levererar löparskor kraftigt ökar sina intäkter genom uppkopplade tilläggsprodukter för att mäta kroppsfunktioner, topologi över löprundor. Och vi har bara sett början.
Carl Falk: För fem år sedan var det få som kände till begreppet cyber security. I dag omnämns det dagligen i nyheterna och jag tror alla känner till begreppet. Förra året beskrev World Economic Forum cyberhot som det tredje största hotet för samhället efter extrema väder och naturkatastrofer. Behovet av olika säkerhetsexperter ökar därför hos organisationer.
2. Hur bör man tänka kring risker i samband med att verksamheten blir allt mer uppkopplad? Finns det till exempel några särskilt vanliga risker eller stora risker?
Anette Hallin: En risk är att befintlig, beprövad, kunskap glöms bort eftersom den inte längre behövs, för att den är tyst, eller för att den inte kan automatiseras/digitaliseras. Det här kan få oönskade konsekvenser för verksamhetens kvalitet, särskilt när systemen inte fungerar som de ska. I vår forskning ser vi också att automatisering i form av robotar, RPA:s eller ai-lösningar leder till att arbetsprocesser reduceras till linjära flöden när de översätts till kod, något som riskerar att minska flexibiliteten och reducera kvaliteten.
Jonas Kallmén: Att åtkomst av systemfunktioner och data blir globalt tillgängliga är en nödvändighet för distribuerade organisationers effektivitet. Detta utgör dock en allvarlig risk för kapning av funktioner (till exempel i militära system) såväl som av data (till exempel kopiering av produktmodeller). För riskminimering är det viktigt att noga planera åtkomst till systemfunktioner samt på vilket sätt man tillämpar molntjänster för bearbetning och lagring av data.
Carl Falk: Min bästa regel är att alltid ifrågasätta kommunikation och bygga säkra delar. Dela därför upp kommunikationen i avgränsade delsystem. Detta gäller både mellan datorer och mellan människor; liksom databaser kan hackas, kan människor bli lurade. Ifrågasätt alltid och glöm inte riskanalysen! Det går inte att göra allt, se till att resurser nyttjas på bästa sätt.
3. Hur säkerställer man att företaget har den kompetens som krävs?
Anette Hallin: När tekniken inte längre enbart stödjer arbete utan utför arbete behöver alla, inte bara ingenjörerna, kunna mer teknik och ha en god förståelse av verksamhetens natur – annars är risken stor att tekniken inte matchar verksamhetens behov. Dessutom behöver företag säkerställa att alla, men särskilt organisationens ledare, har kunskap om förändringsledning och den mänskliga sidan av verksamhetsförändring, eftersom digitaliseringsprocesser inte endast handlar om teknik.
Jonas Kallmén: Ständig vidareutbildning av den egna personalen samt uppmuntran till engagemang i ny teknologi är naturligtvis viktigt. I praktiken kan man engagera extern spetskompetens för att lösa definierade uppgifter samt få med representanter från den egna personalen i dessa projekt. Man kan då behålla organisationens egna värderingar samtidigt som man introducerar den senaste tekniken och säkrar kunskapsöverföring för att kunna underhålla och efterhand bygga vidare på implementerade förbättringar.
Carl Falk: Lösningen är inte några få cyber security-experter utan många kunniga inom olika områden som arbetar tillsammans. Våra team träffas regelbundet för att lära av varandra och diskutera nyheter inom vårt område. Vi vet att det är svårt, så ta hjälp.
Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation.