Rapport: Sverige blir kontantlöst före 2030

2017-08-09 08:39  

Två tredjedelar av Sveriges handlare tror att de kommer att sluta acceptera kontanter senast 2030.

Det visar en undersökning i en opublicerad rapport från Kungliga Tekniska Högskolan (KTH).

Niklas Arvidsson vid KTH, en av forskarna bakom rapporten, tror att Sverige kan bli kontantlöst senast 2030.

– Det går väldigt fort just nu. För bankerna innebär hantering av kontanter bara en kostnad, så kontanter kommer bara att finnas så länge människor och butiker efterfrågar dem, säger Niklas Arvidsson till Svenska Dagbladet.

Enligt Svensk Handel görs redan i dag 80 procent av alla transaktioner med kort.

I rapporten finns svar från drygt 740 handlare i branscher som hanterar mycket kontanter.

Fem råd till riksbanken

1.    Samarbeta med andra centralbanker

Bank of England och centralbanken i Kina är bara två av centralbankerna som undersöker möjligheterna med blockkedjor, distribuerade liggare och kryptovalutor. Robin Teigland, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm, tycker att Riksbanken borde undersöka möjligheten till samarbete med dem. Hur skulle ett samarbete se ut? De kan till exempel skapa en gemensam blockkedja.

– Det är fortfarande en tidig bransch, men får man ett sånt system att fungera kan det vara extremt mycket säkrare med en distribuerad effekt. Man kan föreställa sig ett samarbete mellan centralbanker där de har en blockkedja tillsammans. Den som försöker hacka systemet skulle behöva ta sig in i många servrar snarare än bara en.

2.    Starta en fintechaccelerator

Bank of England har redan planer på en accelerator för att samla de bästa idéerna kring dataanonymisering, cybersäkerhet och distribuerade liggare i en värld där blockkedjetekniker kan bli allt mer framträdande. Det borde Riksbanken också göra. Startup-företagen kan sedan stoltsera med Riksbanken på referenslistan.

3.    Slå en signal till Chromaway

Visst, IBM och Intel storsatsar på att vidareutveckla blockkedjetekniken men ett minst lika intressant alternativ finns på hemmaplan. Så här sa vd:n Henrik Hjelte under en föreläsning häromåret:

– Vi skapar ett nytt språk och protokoll för smarta kontrakt. Det är multiplattform så att man kan välja bland och kombinera mellan både bitcoin, ethereum, factom och privata blockkedjor. Men logiken förblir densamma och det är säkert, anonymt och användarvänligt.

4.    Lyssna på Ludvig Öberg

En av Sveriges främsta bitcoinexperter är 22-årige Ludvig Öberg. Han säger att han varit i kontakt med Riksbanken tidigare, men poängterar att det inte varit som rådgivare i någon officiell kapacitet. Ska Riksbanken ge ut en e-krona bör han få frågan – få vet mer om bitcoin än Öberg. Det var för övrigt Öberg som startade Safello - en annan aktör Riksbanken bör lyssna på.

5.    Bygg en privat blockkedja, men inte en sluten.

Och på tal om Ludvig Öberg, här är första rådet från honom:

– Den idé som funnits längst är att använda så kallade "color coins": att använda bitcoins för att representera olika valutor ovanpå. Men då har man inte så mycket kontroll över systemet, det är ju en infrastruktur som är byggd på bitcoin. Dessutom skalar inte bitcoin särskilt bra som det ser ut nu (vilket medför begränsningar i antalet transaktioner man kan göra per minut, reds anm.)

– Det är mer troligt att de skulle försöka bygga ett privat blockkedjesystem. Det viktiga är att standarderna har interoperabilitet med varandra. Om alla har sina egna stängda system går man miste om nätverkseffekten.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt