Räknar på ringandets risker

2004-12-07 23:00  

Nyfiken, omutbar och metodisk. De egenskaperna har gett honom stor vetenskaplig pondus och tunga uppdrag i Sverige och världen. Epidemiologen och professorn Anders Ahlbom vill lösa frågan om mobilstrålningen gör oss sjuka. Men han har också räknat på hur mycket friskare man blir av att åka Vasaloppet.

Professor Anders Ahlbom, epidemiolog
Nyheten slog ned som en bomb i höstas. Prat i mobiler i mer än tio års tid ökar risken att få tumörer på hörselnerven upp till fyra gånger.

- Det finns ett samband. Men vilken den biologiska förklaringen är och om det finns någon, det vet vi inte. Den enda kända effekten av mobilstrålning är att den leder till en måttlig temperaturstegring i örat, någon grad bara. Det överförs energi. Hur sprider den sig i huvudet och varför har mångårig användning en påverkan?

På denna viktiga fråga grunnar Anders Ahlbom oerhört mycket i vinter.

Det var hans forskargrupp vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet som nyligen presenterade de nya rönen.

För hjärntumörer sågs ingen riskökning.

Nu planerar forskarna nya studier kring digital mobilanvändning.

Ändå är det inte egentligen Anders Ahlboms bord att finna någon biologisk förklaring. Det är läkarnas, biologernas.

Hans ord väger tungt

Anders Ahlbom är epidemiolog. Han kan förklara hur sjukdomar breder ut sig i befolkningar, och hans roll är att undersöka levnadsfaktorer och finna möjliga samband med sjukdomar.

Saknar du en medicinutbildning?

- Det är klart att det skulle vara bra att ha mer medicinska kunskaper, säger han.

Anders Ahlboms ord väger tungt i Sverige och världen när det gäller hälsoriskbedömningar kring elektromagnetisk strålning.

Han är bland annat ordförande i den expertkommitté i Icnirp, det oberoende internationella organ som fastställer de europeiska gränsvärdena, som i vår - under Ahlboms ledning - ska börja arbeta fram nya gränsvärden för strålning från mobiler.

Han är också ordförande i Statens strålskyddsinstituts internationella expertgrupp för elektromagnetiska fält och rådgivare till generaldirektören Lars-Erik Holm, och han sitter i en arbetsgrupp i EU som diskuterar riskbedömningar.

Hälften av pengarna till Ahlbom-gruppens mobilstudie kommer från telekombolag, bland andra Ericsson, och fördelas via Världshälsoorganisationens cancerinstitut IARC.

- Det är deras förbaskade skyldighet att vara med och betala för forskningen. Jag jämför dem med läkemedelsbolagen som får betala för studier av nya läkemedel, säger han.

- Men självklart måste det ske på ett betryggande sätt utan att bolagen kan påverka forskarna.

Har forskat kring hjärtinfarkt

Anders Ahlbom vill gå till botten med frågan och ta reda på om mobilstrålningen verkligen är farlig.

- Det behövs klara besked. Folkhälsan och viktiga ekonomiska intressen står på spel, konstaterar han.

Hur använder han själv mobilen?

- Jag pratar inte så mycket i den. Men jag har inga särskilda regler. Jag använder ingen handsfree, utom i bilen.

Anders Ahlbom studerade till en början statistik i Stockholm och fick efter sin universitetsexamen jobb på Huddinge sjukhus nya socialmedicinska enhet 1970 och började där att forska kring riskfaktorer för hjärtinfarkt.

I sin avhandling presenterade han en algoritm för hur man beräknar riskerna med hjärtinfarkt.

- Den används faktiskt fortfarande av Socialstyrelsen, säger han.

Han kan ge ett lugnt och försiktigt intryck men missar inget. Han är en betraktare. Bland medarbetarna anses han vänlig, någon som alltid knäcker ett svårt metodproblem och som bjuder på jullunch. Vetenskapsrådet ger honom högsta betyg av alla svenska forskare på området:

"Ett markant undantag när det gäller internationella kontakter utgör gruppen kring Anders Ahlbom och Maria Feychting vid Karolinska institutet i Stockholm. Det är en metodologiskt stark och drivande grupp inom epidemiologin med stor internationell genomslagskraft."

Kopplar av i skidspåret

Under jul kopplar Anders Ahlbom av i nya sommarhuset på Österlen. Ett annat sätt att koppla av är att åka Vasaloppet. Det har han gjort tre gånger.

Men han har också räknat på hur mycket friskare man blir av att skida fram de nio milen till Mora.

Hör här: Vasaloppsåkare har hälften så stor risk att dö under en mätperiod efter loppet, som andra i befolkningen.

- Men man tjänar inget på att åka fort. Det passar mig perfekt, säger Anders Ahlbom.

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt