Ny svensk metod spårar fuktkällor
En ny svensk fuktanalys kan spara pengar åt byggindustrin. Med metoden går det för första gången att spåra källan till fuktskador i byggnader. Därmed kan man undvika dyra felaktiga reparationer.
Vatten droppar ner från innertaket och bildar en pöl på golvet. Den omedelbara reaktionen är: Taket läcker! Fastighetsägaren skickar genast upp någon på taket för att lappa och laga. Men det kan i stället vara vattenånga från badrummet som kondenserar mot insidan av det kalla taket. Eller en vattenledning som läcker. Fastighetsägaren har då gjort en kostsam ombyggnad av yttertaket i onödan. Och kanske orsakat nya skador i stället. Men vatten består inte bara av vanligt väte och syre utan även av små mängder av deras isotoper: tungt väte, deuterium och tungt syre. Genom att skicka vattenprover till ett analyslabb och sedan jämföra kvoten mellan isotoperna i de olika proverna går det att klura ut källan till vattnet som sipprat ut på golvet eller runnit utmed väggen. I regnvatten är förhållandet mellan isotoperna konstant. Men i kranvatten ser relationen mellan deuterium och tungt syre annorlunda ut. Och båda dessa kvoter skiljer sig från kondensvatten. - Man kan undvika en hel del onödiga takreparationer, säger Folke Björk, docent i byggnadsteknik vid KTH. Metoden har testats på vattenskadorna i ett flerfamiljshus i Skåne. Analyserna visade att vatten inte hade läckt in när huset var färdigt, utan blivit kvar i håligheter i betongen när huset byggdes. Och resultatet är tillförlitligt, enligt Kjartan Gudmundsson, som utvecklat metoden som en del av sin doktorsavhandling vid KTH. - Skillnaden mellan två vattenkällor är hundra eller tusen gånger större än felmarginalen hos analysmetoden, säger han. Christian Wihlborg, doktorand på avdelningen för byggnadsfysik vid Lunds tekniska högskola, tycker att den nya metoden verkar mycket intressant. I dag finns det ingen teknik som så tydligt kan identifiera en vattenläcka. Möjligtvis kan en värmekamera användas i vissa fall. Men Christian Wihlborg har en invändning mot isotopmetoden: - Det låter som om det tar väl lång tid att analysera. I många fall är det mycket bråttom med att laga läckan, säger han. Kjartan Gudmundsson betonar att insamlingen av vattenprover är enkel och går snabbt. Tiden som analysen tar hänger på labbet som utför den. Han håller med om att det går att hitta situationer där metoden är mindre lämplig. Den är mest användbar när förloppet är smygande och källan oklar. I dag är metoden utvecklad för fritt vatten på till exempel ett golv. KTH-forskarna jobbar nu på att utveckla en praktisk metod för att även analysera fuktigt byggmaterial.
