Hasselblads långa och krokiga väg till rymden

2006-03-08 11:09  
100 år i dag

Just i dag skulle Victor Hasselblad fyllt 100 år. Hade han levat hade han fått se sig själv som bronsstaty på Götaplatsen i Göteborg, sin världsberömda kamera i en ny digital version med 39 miljoner pixlars upplösning – och sitt företag i stora problem.

Victor Hasselblad, fotograferad av vännen och naturfotografen Sven Gillsäter.
Victor Hasselblad - naturfotograf, kamerakonstruktör, entreprenör och storföretagare - föddes den 8 mars 1906 och dog 1978 vid 72 års ålder i en tid när Hasselblads berömmelse och kamerateknik stod på topp.

Två år före sin död hade han sålt firman till investmentbolaget Säfveån och med det började den långa raden av ägarbyten vars senaste station är i famnen på det danska elektronikföretaget Imacon, som ägs av Hongkongföretaget Shriro.

Motvillig arvtagare
Victor Hasselblads väg fram till de världsberömda Hasselbladskamerorna var lika lång och krokig som företags äventyr efter det att han själv lämnat verksamheten.

Han var en motvillig arvtagare till en omfattande handelsrörelse som hans farfars far Fritz Wiktor Hasselblad en gång startat och som gått i arv från far till son.

Victor Hasselblad, som fått sitt namn efter farfar Arvid Viktor, beskrivs i den officiella historieskrivningen som en känslig yngling, mer intresserad av fåglar och fotografering än av familjeföretaget.

Odyssé till världens kameratillverkare
Ur-Hasselbladaren - den första spionkameran HK-7.
Pappa Karl-Erik var dock måttligt road av sonens naturfotografier och maniska fågelskådning och skickade honom om i 18-årsåldern ut i Europa för att för att han skulle göra något nyttigt av sitt foto- och kameraintresse och förbereda sig för att ta över familjeimperiet.

Gymnasisten Victor Hasselblad hade i sin hobbyverksamhet börjat skissa på olika kamerakonstruktioner och pappa Karl-Erik såg till att han fick börja arbeta i tyska kameraverkstäder för att lära sig optik- och kameratillverkning.

Hasselblad 1600F visade vägen.
Det blev starten på en Odyssé i den internationella kameraindustrin för Victor Hasselblad. Hans förmögna familj hade kontakter över hela Europa och han fick jobba hos både tyska och franska kameratillverkare.

George Eastman öppnade dörrarna i USA
Efter Europa blev det USA - hos kameratillverkare, kameraaffärer, filmfabriker, framkallningslaboratorier och fotografer.

Den åldrade Kodakgrundaren George Eastman hade inte glömt handslaget med Victors farfar i slutet av 1800-talet, det som blev starten till en lång affärsrelation mellan Kodak och Hasselblad.

Han tog unge Victor under sina vingars beskydd gav honom fritt tillträde till Kodaks laboratorier och introduktionsbrev till världens skickligaste fotografer.

Den allra senaste Hasselbladaren - digital H2D-39 med 39 miljoner pixlars upplösning.
Väl hemma i Göteborg igen efter de många utlandsåren blev det en total brytning mellan far och son och Victor Hasselblad öppnade eget - "Victor Foto". Han var numera välkänd både som fotograf och kameratekniker och affärerna gick lysande.

"Nej, men jag kan göra en bättre"
I början av andra världskriget, när Victor Hasselblad var i 30-årsåldern, hade svensk underrättelsetjänst kommit över en avancerad tysk spionkamera för flygfotografering och den svenska regeringen frågade Victor Hasselblad om han kunde göra en likadan åt det svenska försvaret.

- Nej, svarade Victor Hasselblad. Men jag kan göra en bättre.

Han hyrde in sig i en bilverkstad i centrala Göteborg och började plocka isär den tyska spionkameran ned i minsta beståndsdel. Tillsammans med de bilmekaniker som jobbade i garaget konstruerade de en egen spionkamera - den handhållna HK7.

HK7 fick en efterföljare i den fastmonterade Ska4. Total köpte det svenska flygvapnet 342 Hasselbladskameror mellan åren 1941 och 1945.

Hasselblad 1600F satte formen
Hasselblads kamerafabrik sysselsatte vid det laget ett 20-tal anställda finmekaniker, som började tillverka klockor andra finmekaniska instrument när beställningarna från försvaret försvann.

Men under tiden jobbade hela firman med projektet att bygga en civil Hasselbladskamera och tre år efter krigsslutet såg världens första civila Hasselbladare dagens ljus - Hasselblad 1600F.

Den presenterades på en presskonferens i New York och den väckte omedelbart stor uppmärksamhet genom sin speciella form, sin unika konstruktion med utbytbar Kodakoptik, utbytbara filmmagasin och den speciella sökaren på ovansidan av kamerahuset - allt det som givit Hasselbladskamerorna dess unika profil.

Hasselblad 500 först i rymden
Hasselblad EDC, den "mesta" rymdkameran med 12 rymdfärder.
Buzz Aldrin fotograferad av Neil Armstrong i juli 1969.
Foto: Nasa/Hasselblad
Men det var först med 500-serien som Hasselbladaren blev en storsäljare - och "rymdkamera".

Hasselblads rymdäventyr började av en slump 1962 när astronauten Walter Schirra tog med sig sin privata Hasselblad 500C i rymdraketen Mercury och tog de berömda bilderna på jorden sedd från rymden.

Men det var först den 20 juli1969 som Hasselbladaren blev en officiell rymdkamera. Då fotograferade de amerikanska astronauterna Neil Armstrong och Buzz Aldrin månen och rymden med den specialbyggda Hasselbladskameran 500EDC, som tagits fram just för den amerikanska månlandningen.

Den kameramodellen fanns sedan med i varje amerikansk månexpedition mellan 1969 och 1972. Tolv kameror gick åt och alla ligger kvar på månen. Astronauterna tog bara med sig bakstycket med filmen.

Lars Anders Karlberg

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt