Jag har på landet en frys stående i en ouppvärmd lada. Nu påstås emellertid att nya frysar inte klarar att stå i kalla utrymmen. Jag kollade med en affär, och där bekräftade de detta, men var lite osäkra på vari problemet består.

Vad används numera i stället för freon, och hur låg temperatur tål dessa nya köldmedier?

Nils Abrahamsson

De nya kylarnasoch frysarnas köldmedier har sämre smörjande egenskaper för kompressorerna än vad de gamla hade. Detta i kombination med effektivare kompressorer med mindre toleranser ställer större krav på korrekt smörjning och mindre egen värmeutveckling. Det som händer om man ställer kylen/frysen där det är kallare än rekomenderat är att man förkortar livslängden på kompressorn.

I kylar/frysar avsedda för den svenska marknaden rekommenderas den lägsta omgivande temperaturen oftast att vara +10 °C.

Andreas Nilsson

Att låta en kyl eller frys arbeta i kyla är ett generellt problem, och har mycket med kompressorn att göra. Oljan däri blir kall och seg, och kompressorn får svårt att starta – i synnerhet som den hinner bli ordentligt kall, eftersom det blir längre pauser mellan gångtiderna. I bruksanvisningarna står det ofta att apparaten ska användas i uppvärmda utrymmen.

Olle Gullberg

Kommentar:De nya köldmedier som har ersatt de ozon-nedbrytande kolfluorkar-bonerna och freonerna (CFC och HCFC) betecknas oftast med varunamn och koder, som inte säger lekmannen mycket om vad det egentligen handlar om.

Exempelvis består köldmediet R134a av tetrafluoretan, en växthusgas som på sikt fasas ut. Kommer av EU att förbjudas i nya bilars luftkonditioneringssystem från 2011.

R600 är n-butan och R600a är isobutan, kokpunkt -12 °C. Båda är kolväten och därmed brandfarliga. De kan därför bara användas i mindre applikationer – kylskåp, frysar och små värmepumpar. Att kolväten överhuvudtaget kan användas beror på att modern teknik medger mycket små fyllnadsmängder, vilket gör brandrisk och explosionsfara hanterbara.

Andra så kallade naturliga köldmedier, utan inverkan på miljön, är koldioxid och ammoniak. Används ?i industriella applikationer.

Red.

Kompensationför vindkraftens ojämna elproduktion är en knivig fråga. Här är ytterligare ett inlägg:

Vindkraftverkens ojämna elproduktion,som snabbt varierar med kuben på vindhastigheten, kompenseras genom den så kallade frekvensregleringsreserven i tids-intervallet 0–10 sekunder (i vissa fall upp till 3 minuter), vilken reagerar på frekvensändringar av nätets 50 Hz i intervallet ± 0,1 Hz.

Frekvensregleringsreserven består i Norden främst av i vattenkraftverk installerade kaplanturbiner med ställbara turbinblad. De kan mycket snabbt ändra sitt uttag av energi ur det strömmande vattnet. Kort sagt, när vindkraften producerar el släpper turbinen igenom vatten outnyttjat, och när vindkraften inte producerar tar kaplanturbinen ut mer energi ur vattenströmmen. Att vattenströmmen måste vara konstant genom turbinen beror på att en snabb minskning av flödeshastigheten medför en så kraftig tryckhöjning att den kan skada tilloppskanalen. Det är samma fenomen som när man snabbt stänger en vattenkran och hör ett ”klonk” i röret.

Vattenkraften, och därmed användningen av kaplanturbiner, är ?i huvudsak begränsad till Norrland. ?I Sydsverige är man hänvisad till gasturbinkraftverk så länge inte kraftledningsnätet mellan Nord- och Sydsverige har byggts ut för att hantera vindkraftens produktionssvängningar. En gasturbin kan öka eller minska produktionen lika snabbt som man kan gasa på med en jetmotor i ett flygplan. Gasturbinen är ju en stor stationär jetmotor, som oftast drivs av fossil naturgas.

Skulle man använda ett konventionellt värmekraftverk, där det finns flera hundra kubikmeter kokande vatten?i reaktorn/kolpannan, kommer det vid en snabb minskning av elproduktionen att finnas överskottsånga som måste släppas ut eller kylas bort med stora energiförluster som följd. Därför är det slöseri med energi att använda värmekraftverk som frekvensreglering. I vissa länder är dock detta den enda möjligheten som står till buds.

Peter Röjsel, tekn lic i fysik

Hur fungerar inspelningsvolymen på en cd? Olika skivor kan låta olika starkt, men med samma volyminställning på förstärkaren. Ökar då strömförbrukningen för stereoanläggningen?

Christian Stormark

Skicka in era svar och nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.